CARIN KJELLMAN, 34 år, debut-LP i april, spelar även med Folk och Rackare.
Favoritsångerska: Joni Mitchell.
Bästa svenska rocksångerska: Anne-Lie Rydé.
Carin Kjellman har tidigare gjort sex LP i konstellationerna Ulf & Carin samt Folk & Rackare. Grupperna har placerats i folkmusikfacket, men Carin vill inte veta av att kallas folksångerska.
— Donovan var min första musikaliska kick. Fick en gitarr när jag var 13. Jag var en sån där Donovan-tjej som satt och sjöng.
Carin Kjellman har ett enormt instrument i sin röst. Hon har under de senaste åren sökt nya sammanhang att sjunga i. Försökte med några jazzmusiker i Göteborg, jobbade med gitarristen Coste Apetrea innan hon under en middag med basisten Tommy Cassemar kom fram till hur och med vilka hennes solodebut skulle göras. Bakom henne finns samma gäng som jobbar med Johan Lindell, nämligen Micke Jahn, gitarr, Pelle Alsing, trummor, Clarence Öfwerman, klaviatur och Tommy Cassemar.
— Tog banklån för att få råd att göra detta. Skuldsatte mig upp över öronen. Jag har kastat mig ut från trampolinen. Ett skyddsnät finns i form av skivbolaget Amalthea som utan betänketid slog till.
Skivan är ett kollektivt jobb där musikerna arrangerat och bidragit till hur Carins sex egna sånger och de två Richard Thompson och de två Sandy Denny-översättningarna låter.
— Min röst måste brytas mot något. Det får inte bli för gulligt och sött. Det skall vara vackert med udd. Texterna innehåller en dubbelhet och det gör musiken också. Det skall beröra och gå under huden.
Carin har jobbat med en nutida folkmusik i många år och turnerat mycket utomlands. Nu har ändå en ny värld öppnat sig för henne.
— Det är ett helt nytt språk. Men det är ingen rock’n’roll platta jag gjort, det är mer nya klanger. Sen tycker jag det är roligt att använda “hopplösa” ord i texterna. En utmaning.
1981 började Carin göra egna låtar som hon inte riktigt visste vad hon skulle göra med. Nu är plattan klar.
— Det roligaste har varit att göra den. Det känns nästan som man inte vill avsluta arbetet. För sen när den väl är klar känns det tomt, nästan som ett antiklimax. Vad skall jag göra nu?
En Europaturné väntar med Folk & Rackare och eventuellt bär det av till Japan också. Förhoppningsvis kan Carin spela sina egna låtar ute i höst. Om de hårt upptagna musikerna har tid.
Lämna ett svar