Sha-Boom smög sig på svenska folket. De kom från ingenstans — fick en hit med låten R.O.C.K. och plötsligt hade de sålt nästan 100 000 exemplar av sin debut-LP.
— Men i Norge är vi inte särskilt stora.

Det säger bandets trummis Bobby Andersen. Han utgör 25 % av det 50 %-iga inslaget av norrmän i gruppen Sha-Boom.
Dag Finn heter den andre, sångare och flickornas favorit. Sha-Boom är ett ofta återkommande uttryck i serietidningar och det var så gruppen fick sitt namn.
Men låt oss ta det från början… Bobby och Dag spelade hemma i Norge, deras grupp hette Pop Talk och de stod beredda att spela in sin första demotejp. De ville ha hjälp av någon vars musik de alltid gillat och valet föll på svensken Peo Tyrén. Honom kände de till sedan grupper som Noice och Easy Action.
— Vi ringde och hörde om han hade lust att komma över och hjälpa oss. Just då sysslade han med musik, fast bakom ett skrivbord. Peo jobbade tillfälligt på ett skivbolag, berättar Bobby.
— Men jag saknade musiken och letade efter något som jag gillade, när jag fick höra Bobbys och Dags material insåg jag att de var de rätta killarna, fyller Peo i.
Så det slutade med att Dag och Bobby flyttade till Sverige.
— Jag hade jobbat och turnerat med band i Norge i åtta års tid så jag tyckte det kunde vara roligt att träffa nytt folk, säger Bobby.
Ja, vi vet ju hur det gick. Deras debut-LP producerades av en favorit till alla i bandet, Andy Scott från Sweet.
— Det var verkligen roligt att få jobba med en gammal idol, skrattar de.
Så honom använde de sig av även till sin andra platta, “Let’s party”, men innan dess hände stora saker i bandet. Basisten Peo Tyrén blev frälst.
— Jag var väl den siste att tro att någonting sånt kunde inträffa, men det gjorde det, konstaterade han.
Alla undrade hur bandet skulle klara krisen. Skulle de kunna fungera ihop med en medlem som faktiskt hyste sympatier för den beryktade församlingen Livets Ord?
— Det där är hans privata grej. Alla i bandet tror väl på Gud mer eller mindre och Peo är ju inte särskilt förändrad utåt, menade de.
Men Peo kände förändringen, inombords, sade han.
— Jag känner mig mer harmonisk än vad jag någonsin har gjort, jag har större toleransnivå, ljuger inte längre…
Om det var trycket från församlingen eller enbart kärlek får vi väl aldrig veta. Men Peo gifte sig i samma veva med flickvännen Lotta Hets. En av dem som syntes på bröllopet var Carola Häggkvist, också hon Livets Ord-anhängare.
Publiken har i alla fall inte svikit trots frälsningen. Visserligen har Sha-Boom inte lyckats pricka in lika många nya hitlåtar från “Let’s Party”-plattan som “R.O.C.K.”, men fortfarande säljer de skivor i mängder.
Och det gillar de, mest därför att de då får komma ut och turnera.
— Vi älskar att turnera, utbrister de.
Här kan du läsa lite grann om deras mer privata upplevelser av turnélivet:

Det bästa med att turnera: Det är ballt, roligt och skönt!
Det värsta med att turnera: Trista hotellrum. Många tråkiga mil i turnébussen och alla dåliga matställen längs vägarna.
Klantigaste missödet: När vi skulle spela i Västerås, men hade missförstått det hela och trodde att vi skulle till Karlstad. Dit åkte vi också… Dessbättre var vi ute i god tid så vi kom “bara” 40 minuter försent.
Tråkigaste spelningen: När vi spelade på Skansen för 30 barnfamiljer.
Äter i bussen: Salta Björnar.
Gör i bussen: Glor på video, framför allt ser vi “Spinal Tap”.
Mesta minnet: När vi hade vår sista spelning på turnén lade ljudteknikern in ljud från en porrfilm som gick ut i högtalarna…
Om fansen: En gång var det fem tjejer som lämnade in sina använda trosor i receptionen på vårt hotell. På varje trosa satt en adresslapp.