Stadt Hamburg i Malmö är konsertlokalen som betytt mer än de flesta andra i landet. Stället har en plats i hjärtat, inte bara hos skånebor, utan hos mången konsertbesökare landet över. Under de tio år som musikföreningen 33/45 hållit i trådarna har en uppsjö av grupper besökt Stadt Hamburg, som nu går i graven. Från och med årsskiftet flyttas arrangemangen till LoBo då kommunen vägrar att förnya föreningens kontrakt. Går en epok i graven eller fortsätter allt som förr? Release tog en nostalgisk pratstund med Bosse Magnusson, den störste eldsjälen i 33/45.
33/45 bildades som en närradioförening 1981. Man ville föra ut ett icke-kommersiellt alternativ i den discodominerade närradion. Det satsades på punk, new wave och avantgarderock. På sommaren 1981 arrangerade föreningen en musikfestival för att presentera sitt program. Trots regn kom 400 personer och arrangemanget gick ihop. Därefter började 33/45 ordna konserter först en gång i månaden, sedan var tredje vecka och till sist varannan vecka. Lokalen där det begav sig var Fredmans, men därifrån fick de flytta på grund av en del söndersparkade toalettstolar. Under en tid flyttades det runt mellan Lorensborgs fritidsgård (LoBo), Sky High och Stadt Hamburg (innan det blev ”Stadt Hamburg”). Vid denna tid var Stadt ett ställe för mogendans.
— Vi körde bland annat Malaria här, berättar Bosse Magnusson. 1984 blev Stadt Hamburg. ”Stadt Hamburg” och Café Stadt öppnade i juli. Där körde vi något litet arrangemang, men det första ”riktiga” hölls i september.
Kommunen var enbart positiva vid öppnandet. Tidigare hade det varit stökigt på gågatan, men det minskade då Stadt Hamburg kom till.
— Hade det varit stök en helg så var det dubbelt så många personer här nästa helg som ville se vad som hände. Varför det hände var helt enkelt för att folk inte hade någonstans att ta vägen på kvällarna. Avskiljer man en ”grupp” ur en stor folkmassa så blir det genast lugnare och då kom Stadt Hamburg till. I början var här mycket fritidsledare, och hela stället upplevdes som en stor fritidsgård. Visserligen var många mycket bra och trevliga men det kändes ändå ”fritidsgård”. Det tog år innan vi fick bort den stämpeln. Nu jobbar här inga fritidsledare överhuvudtaget, eftersom kommunen har sparat. Verksamheten har varit smalare men mer omfattande på senare tid. Vi tappade mycket publik under mitten av åttiotalet och det dröjde ända till 1987-88 som de återvände. Det var verkligen tufft i början!
Om kommunen var så positiva då, vad hände då sedan?
— Det är ju snart tio år sedan och på tio år hinner mycket bli glömt! Sedan får man väga in det politiska spelet. Det var socialdemokratisk regering när vi startade här och sedan 1988 är det ju borgerligt i Malmö och det känner vi av på att det blir kärvare tider. Det har inget med partier att göra, hade Moderaterna hjälpt oss då så hade Socialdemokraterna jobbat mot det. Numera är de flesta överlag positivare, även de borgerliga. Vi har fått mycket stöd och vill på inget sätt förringa vad de gjort. Däremot tycker jag att de kunde omförhandlat avtalet med fastighetsägaren så att det löpte på ett år istället för tre år som nu. Nu till årsskiftet upphör det och kommunen tänker inte förnya det eftersom att de tycker att fastigheten är i för dåligt skick samt att vi kostar för mycket pengar. Hade vi fått ett år till på oss hade vi kunnat fortsätta att arrangera konserter här samtidigt som vi letade vidare efter en ny, bra lokal. Efter den uppmärksammade konserten med Gwar (hårdrocksband som häller litervis med teaterblod över publiken) bearbetade vi dem med rätt mycket papper och de insåg då äntligen att vi inte bara arrangerat Gwar-konserten det året!
Dessutom har det spritts en massa konstigheter och rykten om oss. Ett är att 33/45 skulle stå för Hitlers uppgång och fall, de har läst in både SS-tecken och hakkors vår symbol, dessutom sades det att vi skulle sålt knark och vapen på våra konserter. Symbolen ritades av en medlem 1982 och har ingen djupare innebörd mer än att den står för varvtalen på en skivspelare! Dessutom har vi ju alltid kört annorlunda musik som bara varit stor i sin genre och inte annars. Detta beror ju delvis på att vi inte ville ha några kommersiella band här, men också på de begränsade utrymmena. De intresserade kommer i alla fall och vi fyller stället ganska ofta, men inte tillräckligt, säger Bosse skrattande.
Hur har det varit med bråk och liknande?
— För några år sedan fanns ett kriminellt belastat gäng bestående av andra generationens invandrare som höll till på Gustav Adolfs torg (100 meter från Stadt Hamburg). Vissa delar av synthpubliken gillade inte dem och vice versa. Det brukade börja med att gänget sprang förbi och ropade och bråkade. Däremot har det aldrig varit något allvarligt inne på Stadt Hamburg. Vi har aldrig haft något polisingripande här. Vilket nöjesställe kan skryta med det efter åtta år? I cafét var det en gång en kille som kom in och viftade med ett vapen men honom tog de och dömde till psykiatrisk vård.
Vilken musik har gått bäst på Stadt Hamburg?
— SYNTH! Shamen är i och för sig en blandning, men det är ett av de senaste som fyllt stället. Einstürzende Neubauten 1986! Annars minns jag Pages första spelning för att de fortfarande är med oss. Sprung aus dem Volken hade en jättebra spelning en gång. Front 242 och Skinny Puppy var kul för att publiken var så positiv. Det är kul att jobba de kvällarna! à;GRUMH… var också otroligt bra och roliga 1986.
Första helgen i december i fjol hade Stadt Hamburg sin avslutningsfest med Page och Overlords på synth-sidan. Ändå höll Energy julfest två veckor senare — ett spektakel med sex band, som också kändes som en avslutning. Vi ser fram emot fler konserter arrangerade av 33/45 som på intet sätt försvinner bara för att Stadt Hamburg gör det. Nya lokaler sökes febrilt och tills vidare är föreningen hänvisad till musikhuset LoBo. Bosse passar på att tillägga: ”Skriv att det inte alls är långt!” Det har han rätt i. 15-20 minuter från Centralen är väl inget att gnälla över om man vill se bra grupper?
Lämna ett svar