Jag tyckte det var lägligt att exponera de nyblivna skivkontraktsinnehavarna TEN FOOT POLE i vår eminenta rockblaska. Jag åkte ner till Lögarängen för att störa dessa fyra killar under deras fysiska träningspass i gymlokalen inför världsturnén. Nej, skämt åsido. Deras basist, Kecke Ohlsson, är faktiskt badvakt där. Som i alla andra stora och populära rocktidningar lät jag Kenneth svara på lite personliga basic-frågor.

Namn: Kenneth Ohlsson
Ålder: 27
Familj: Sambon Eva och dottern Catja 1 1/2 år
Yrke: Badvakt
Spelar: Åttondelsbas i TEN FOOT POLE
Aktuell med: Skivan ”In Too Deep”
Lyssnar helst på: Allt från blues till hårdrock
Läser helst: PYTON
Favoritplatta: Rush – ”Power Windows”
Snusar: Nej, inte längre
Dricker (förutom J.D.): Öl & sprit (tufft svar!)

TEN FOOT POLE består förutom Kenneth på bas av Lasse på Sång, Jonte på trummor och Vasse på gitarr och deras väg till skivkontraktet är faktiskt ganska lustig. I motsats till många andra band skickade TEN FOOT POLE inte ut flera hundra demosar till skivbolag i hela världen, utan man skickade helt sonika 4 stycken till fyra olika svenska bolag. Responsen var kanske som man väntat sig — alltså inget svar alls. Det visade sig dock att skivbolaget MNW i Stockholm, som var ett av de fyra som fått en kassett, hade vidarebefordrat den till kollegorna i öster. Nu gick det dock inte som man hade hoppats på och p g a de långa avstånden till Japan så rann det hela ut i sanden. Nu är inte pågarna i TEN FOOT POLE sådana av naturen att man ger sig så lätt, utan man kränger ut ytterligare två (2!!!) kassetter till svenska bolag. Det går bara ett par dagar innan de får svar från Megarock Records i Stockholm som vill signa bandet omedelbart.

Det ryktas om att skivbolaget inte tyckte att ni var några AC/DC kopior, utan att ni bitvis lät exakt som dem. Är inte det tråkigt?
— Jo naturligtvis! Skivbolaget trodde faktiskt att det var AC/DC som spelade i bland. Men vi försöker bevisa motsatsen, för det är väldigt tråkigt att ha den stämpeln på sig hela tiden.

Alla vet ju att ni snott ert namn från ZZ TOP låten, men det finns ju även ett amerikanskt HC-band med samma namn.
— Vi känner till det, men dom har gett ut skivan på egen hand och har inte låst namnet, så det har vi gjort i stället och har alltså rätt till det.

TFP har skrivit kontrakt på en skiva men säljer den bra så kommer de att få släppa ännu en. Men först och främst så riktar de in sig på att den första ska komma ut. I mitten av april är det sagt att den ska finnas bakom skivdiskarna i hela Europa utom i Grekland.

Varför inte i Grekland?
— Jag vet faktiskt inte, vår marknad kanske inte är så stor där.

På tal om Grekland så har ju er gitarrist grekisk påbrå, så då hade det ju kanske kunnat marknadsföra er där.
— Ja, kanske det. Om inte annat hade han kanske blivit ihågkommen som den nationella hårdrocksguden!

Men å andra sidan då har han ju precis bytt bort sitt Greklandklingande Vasilis Grekogirakiousnånting mot det mer svenska Jan Sandberg.
— Alla hade ju så förbannat svårt att uttala hans namn. Från myndigheter till oss i bandet. Det var väl i stort sett bara han själv som visste vad han hette i efternamn. Jan hette han redan i mellannamn och Sandberg var hans mammas flicknamn, så det föll sig ganska naturligt.

Skivan ska ju heta ”In Too Deep”. Är det någon underfundig titel ni valt?
— Vet ej! Även havet är ju djupt! (Jag börjar smått undra om inte Kenneth svalt för mycket klorvatten vid det här laget!)

Blir det någon ny tuff image som ni kommer att anamma?
— Ja, det kommer att bli TWISTED SISTER-stuk för hela slanten.

Bandet vet dock inte när de kommer att få visa upp sin tuffa image eftersom eventuella framtida turnéer kommer att skötas från bolagets sida. Men vi fans kommer naturligtvis att hoppas på att hårsprayen, nitarna och läppstiften kommer med i turnéresväskan. På tal om utlandet berättar Kenneth också att bolaget håller på och undersöker förutsättningarna för TEN FOOT POLE i Japan.

Er musikstil är ju oerhört stor och utbredd i Asien. Finns det verkligen plats för er där?
— Ja, helt klart. Speciellt japanerna lyssna på allt som kommer från Skandinavien. (Då finns set alltså en chans även för SVARTÅFOLKET!?!! /Reds)

Vi diskuterar hur konstigt det är därborta i Asien. Anne-Lie Rydé, Peter LeMarc med många andra artister som sjunger på svenska, säljer ju flera tusen exemplar av sina skivor där. Här i Sverige klagar vi så fort någon inte uttalar sina engelska texter perfekt.

TEN FOOT POLE har som nämnts blivit anklagade för att vara AC/DC kopior och ha väldigt banala texter om vin, kvinnor och sång. Hur har detta påverka er i bandet?
— Vi fortsätter spela den musik vi alltid spelat. Vi känner att det här är vår grej och vi spelar ju för att vi tycker det är kul. Texterna är det Lasse som skriver, så dom får han stå för. Han har väl någon slags konstnärlig talang att hitta rätt meningar rent melodimässigt. Men att sen texterna ska vara banala vet jag inte om det stämmer, för jag vet nämligen inte vad någon låt handlar om egentligen (Va!?!!). Men jag tror att en av de nyare låtarna, ”Black Sun, Hard Rain” är mer jordnära.

Vasse är ju tandläkare, så varför följer ni inte i Dr Albans fotspår?
— Ska alla vara rappare???

Ni har ju inte alltid mötts av en positiv respons. Hur var det egentligen när ni skulle spela i Örebro?
— Ja, det var väl ingen höjdarspelning. Vi hade skickat dit en kassett och de sa att det skulle passa bra stilmässigt, men det var inte alls rätt. Det hade skett ett par ägarbyten så det var en salig blandning folk där. Mycket skumma typer och mycket folk som gillade depp-rock och sånt. Så dom skrek som fan när vi lirade och vi blev väl förbannade på dom oxå, så vi svor minst lika mycket tillbaka. Man kan lugnt påstå att vi var helt malplacerade, men jag har hör att stället (Doktor Z) har en bättre inriktning som skulle passa oss nu. Men det blir nog aldrig aktuellt att vi någonsin vill lira där.

Känner ni att ni har uppbackning av skivbolaget?
— Ja, det kan man väl säga. Vi hoppas i alla fall att de försöker marknadsföra oss ordentligt. Det finns ju med i kontraktet att vi ska kunna spela in en video. Men vi tar det som det kommer. Man kan ju inte göra så mycket mer. Det har även pratats om att de ska fixa ett releaseparty på Kool Kat i Stockholm när skivan släpps. Och i den vevan kommer vi oxå förmodligen att ha ett releaseparty här i stan. Kanske del blir på Slim Jims.

Det har ju ryktats en del om Kerrang!
— Det är en journalist från Kerrang! som ska komma över och skriva om fyra svenska hårdrocksband och då ska vi vara en av dem. Det är skivbolaget som ordnat det också, och det är ju kul. Även om de sågar vår skiva eller skriver ner oss så är det ju alltid ett sätt att få folk att öppna ögonen för oss. Även dålig publicitet är ju reklam, och Kerrang! är ju faktiskt en av världens största rocktidningar. Men oavsett hur det blir så kommer vi alltid att stå med båda fötterna på jorden. Vi ligger lågt. Vi är definitivt inga amerikanska utsvävare. Rockmyten borde alla ta och glömma, den är ett dåligt omen.

Varför spelar ni så förbannat högt på era konserter?
— För att vi är häftiga! Närå, vi är vana att spela högt från replokalen. Vi har sånt förbaskat bra ljud där. Och sen är det en skön känsla att ha högt ljud när det låter bra. Men vi har lärt oss lite av våra misstag, vi vill ju inte att publiken ska bli lidande.

Jag har ju alltid hävdat att ni stulit låten Goodbye från Rhino Buckets låt ”One Night Stand”. Blir ni stämda nu?
— Någon stämning kommer det nog aldrig att bli tal om! Riffet och refrängen är kanske snarlik men ackordföljden är helt annorlunda. Vi har inte snott något medvetet, men det blir väl omedvetet att man plockar lite här och där från olika influenskällor till den egna kakan. Se bara på Roxette, dom snor ju som små troll.

Skivbolaget Megarock Records är ju ganska nystartat. Vad finns det mer för band på den etiketten?
— Jag tror att bolaget är ett par, tre år gammalt och bl a så finns banden POLE POSITION och CANDLEMASS på deras etikett. CANDLEMASS senaste alster där de spelar Sigge Fürst-låtar kom ut på Megarock Records.

Avslutningsvis ville jag testa Kenneths associationsförmåga genom att ge honom några korta fraser för att se vad han skulle svara.

Cliff Williams — Vem är det??? (Basist i AC/DC)
Dynamiterna — Ha ha ha! Ja…
Jack Daniels — Äckligt (Va! Han är ingen äkta rocker!)
Boogierock — Stevie Ray Vaughan
Rockstaden V-ås — TEN FOOT POLE!