Våldgästade PUMPERNICKLES i deras replokal i helgen. Hela bandet fanns på plats: Jonas Eriksson — gitarr & sång, Tommy Johansson — bas & sång, Anders Göran — gitarr och Per Häggblad — synth. Med mina frågor började jag nysta upp denna osedvanliga härva av tyskt bröd, kupor och älgskrämmor…

Hur bildades PUMPERNICKLES?
J: Tja, det är väl en utbrytargrupp ur CRITICAL MASS (Suvve gammalt V-ås HC band! /Reds Anm). Vi var inte så ense om vad vi skulle spela för sorts musik i CM. Alla tyckte helt olika, så bandet splittrades. Några av oss försökte senare hitta en mer enhetlig musik som passade oss bättre, och så bildades GRAINS. Den musik vi skrev efter det kändes mer naturlig. Den blev mer äkta, så att säga. Vi har haft lite olika uppsättningar sedan dess, bl a ett par tjejer på sång, men det gick inte så bra. Vi spelade in en demo under namnet GRAINS, sedan tyckte Tommy att det var ett skitdåligt namn, så vi bytte och sedan tyckte han det var lika dåligt o s v… Nu har vi spelat in en ny demo och bestämt oss för PUMPERNICKLES.

Hur skulle ni vilja beskriva PUMPERNICKLES musik?
T: Hm, det är jäkligt olika från låt till låt. Vi har så många olika låtar…

Jo, men alla band har ändå ett visst sound, en viss känsla att förmedla.
A: Vi spelar, öhh… musik?
P: Det är väl ingen kommersiellare form av pop direkt…
T: Pumpernickle-musik! Skriv det! Sub-Pumpernickle-Pop!
J: Det är faktiskt väldigt annorlunda. Våra låtar kan vara helt olika musikstilar.
P: Man kan väl trots allt säga att det härstammar från Englands Pop-scen…
J: Mindre och mindre skulle jag vilja påstå. Från början kan man väl säga att det var ganska så traditionell ”Indie-Pop”, eller kanske inte Indie-Pop heller, utan mer traditionell CURE-Just like heaven-Pop, fast nu tror jag att vi är på väg åt ett nytt håll med låtar som ”Connection” och ”Pumpernickle Man”.

Allvarligt talat, tycker ni inte att det borde vara skottpengar på intervjuare som ställer sådana här ooriginella och trista frågor som jag just gett exempel på?
J: Jo, absolut!

Låt oss då börja med lite seriös frågeställning. Vad är det första ord som flyger genom era huvuden när ni hör ordet ”Indie-Pop”?
J: När jag tänker på det så ser jag det som en trend. Det har helt klart utvecklats åt det hållet. Man blir nästan lite lessen när man hör det ordet.
P: Jag tänker väl på band som POPSICLE och så…
J: Per är Indie-nörden i bandet.
P: Näe… ja, kanske det, men det är väl mer folk som hört RIDE och sen är dom ”Indie” och vet allt om allting.
J: …men Grunge-trenden är värre.
T: Helt seriöst? Jag tanker på indianer! För varje ord finns det liksom en liten bild huvudet, då tänker jag mig en indian. Det är precis som att veckodagarna har olika färger och så…

Ja, det stämmer. Måndag är lite ljusgrön…
T: Nej, den ser mer ut som en parkeringsförbudskylt, ju. Onsdag med.
A: Jag tänker på Jonas.

Jag är rädd för att jag måste återgå till tönt-fråge-stadiet igen. Vart fick ni namnet PUMPERNICKLES ifrån egentligen?
J: Anders och jag satt hemma hos mig och spelade in en låt som han hade gjort. Sen skulle vi sätta text till den, så vi bökade lite i ett engelskt lexikon och hittade ordet pumpernickle. Det är nån slags tysk limpa har jag för mig.

Vad har det med er musik att göra?
J: Absolut ingenting.
A: Vi har haft så många töntiga namn tidigare, MORE MORELLO, Q.P.A., ARTIFICIAL SOUL CONNECTION, SONIC THE CHILD ABUSER etc… så vi tyckte det var dags att bestämma sig för ett ännu töntigare namn en gång för alla.

Vad är det egentligen som är så kul med ”kupa”? Berätta för alla icke invigda om Kupan. (Fotnot: Icke namngivna medlemmar i denna intervju lyckades smutsa ner Birdnests ”Även vackra fåglar skiter” Live CD med sitt ”Kupa!” gastande när STREBERS spelade)
Unisont skratt.
J: Jag tror Anders vill reda ut begreppen.
A: Kupan ligger bakom ICA Sagohallen i Kärsta, långt ut i bushen på gränsen till Enköping. Det är en samlingslokal för Kärsta Hembygdsförening som rymmer ungefär 19 pers plus ett spelande band. Där har några av oss spelat ett par gånger i mindre seriösa konstellationer.
J: Vi måste väl nämna att det finns en låt som heter ”Kupa” också…
A: Det finns en låt som heter ”Kupa”, ja. Vi var tvungna att göra en tribut till Kupan.
J: Den texten har väl i stort sätt format våran livsstil.

En fråga till Jonas: Det går en massa rykten på stan om att du en gång i tiden ägt en DIO-video. Kommentar?
J: Nej, det är inte sant.
T: Det har han visst!
J: Nej, det var så här att Jocke Göthberg, en tuff dödsmetallare (numera trumist i skrämselpopbandet MARDUK /Reds Anm), det var han som prackade på mig den… jag visste ju inte… jag var ung och oskyldig på den tiden. Det var väldigt länge sen.

På er senaste demo ”Liquid Lobster” varierar låtarna ganska rejält på sina ställen. Är det medvetet eller har ni ännu inte funnit ert rätta sound?
T: Det är medvetet.
A: Det är trist att låta lika dant jämt.
T: Det beror också på att låtarna på demon kan vara allt från ett år till en månad gamla.
J: Det är väl dom nya låtarna som står i störst kontrast till varann. Dom gamla låtarna är mer poppiga.
P: …lite deppigare.

Vad är det för skillnad mellan en älgskrämma och en eldvält? (Se demon när den kommer)
T: Jag kan redogöra för det här. En älgskrämma är en fontän som man ska ha utmed motorvägarna, som sprutar skit och skrämmer bort älgar. Det är Anders lillebror som har kommit på det. En eldvält är en trumma från en toppmatad tvättmaskin som man fyller med brännbara ämnen…
A: Den kan vara frontmatad också.
T: Nej, det funkar inget bra för man måste kunna öppna och stänga den.
A: Men om det är en liten lucka…
T: Jaa, näe… men iallafall, man fyller den med brännbara ämnen och så rullar man den utför slänter.
J: Ja, när den är påtänd alltså.
T: Sen har man sönder den.

Tack för den redogörelsen. Vi är framme vid sista frågan. Varför bör folk komma att se er live? Berätta för folk därute varför dom bör uppmärksamma just er.
A: För att vi har roliga mössor.
J: Anders är rätt bra på att göra ”Olga-hopp” också. (Läs TOY DOLLS)
A: Vi har ganska fula saker på oss när vi spelar live.

Vi får hoppas att ni lever upp till det också, så folk inte blir besvikna.
J: Närå, vi är jävligt roliga live. Roligare än något vanligt Indie band i alla fall. Vi står inte bara och glor på våra skor.

Per?
P: För att jag är med. Nej, jag vet inte… Musiken är bra, helt enkelt.
J: Det finns inget annat band i Västerås som spelar den musiken, så det kan vara rätt intressant att höra oss.

Visst kan det det. Bandet spelade sen upp en ny låt, ”Pumpernickle Man”, som helt klart var det intressantaste dom gjort hittills. Jävligt originellt och eget! Om deras senaste demo nu inte blir en hit så kommer deras nästa garanterat att bli det. Håll ögon, öron och sinnen öppna, folks!