POPSICLE
Hanssons Pub, Skara

Har ni besökt något SM i höjdhopp? Det har inte jag heller, men jag har ändå en klar bild av hur det gestaltar sig. Eller rättare sagt hur förberedelserna ser ut. Alla tränar timme in, timme ut, dag in, dag ut. Satsar stenhårt och låter i praktiken allt annat stå tillbaka för höjdhoppningen. Ändå vet de att de aldrig kan bli bättre än tvåa om allas vår Patrik Sjöberg ställer upp. Han är den klassen bättre. Vi vet att varken rökning eller öldrickande kan stoppa honom, bara allvarliga skador.
Samma sak gäller med Popsicle. Andreas Mattsson kan kedjeröka dygnet runt, det finns ändå inget som kan stoppa Popsicle när det väl gäller. När de nu igen står där på scenen, är de precis så där överlägsna som Patrik Sjöberg är varje SM. Patrik ligger inte bara på latsidan även om media vill framställa det så ibland. Han tränar naturligtvis stenhårt, samma gäller för Popsicle. De skulle inte stå där de står idag om de bara hade njutit av sin talang. Det krävs naturligtvis både talang och mycket träningstid för att nå den absoluta toppen både i höjdhopp och pop.
I mellandagarna bevisade Popsicle att de är bättre än någonsin tidigare med skivan ”Popsicle”. En månad efter releasen av ”Popsicle” får vi som är på plats på Hanssons Pub i Skara (och vi är många) det ytterligare bekräftat för oss. Popsicle anno 1996 är självklara kungar på den svenska poptronen.
Under den drygt 50 minuter långa konsert Popsicle bjuder på denna kväll hinner de leverera det ena höjdhoppet efter det andra. Inledande ”Hey Princess” känns lite trevande, men sedan släpper Popside loss rejält. Låtar som ”Please Don’t Ask”, ”American Poet”, ”Soft” och ”Make Up” är kalasbra, men bäst av dem alla är tveklöst ”Not Forever”.
Popsicle formligen knockar mig med liveversionen av ”Not Forever”. Jag har gillat singeln från första stund och jag tycker den är den självklara höjdpunkten på senaste skivan, men att den skulle stiga flera grader live vågade jag inte ens hoppas på. ”Not Forever” denna kväll är Popsides svar på Sjöbergs klassiska världsrekord 2,42. Så högt smäller låten denna kväll, eller som Andreas mycket belåtet sa direkt när sista tonen ebbat ut: ”Den satt där den skulle”.
Precis! Den satt exakt där den skulle! Förresten satt hela konserten precis där den skulle. Mycket imponerande. Nu återstår bara silverpengen för de övriga svenska banden att kriga om. Guldet är Popsicles — precis som vanligt.