Helt plötsligt dyker Stry upp från ingenstans med en sprillans ny megabra singel. Eller från ingenstans är väl fel att säja men sanningen är ju den att Stry, trots att han gör så bra musik, oftast tycks försvinna i hanteringen hos media på nåt sätt. Vi fick en kort pratstund på telefon med honom.

Strys karriär är lång och invecklad så vi ber honom själv göra en kort sammanfattning.
Jag kommer ju från Klippan och det var där det började med Kriminella Gitarrer som inte var mitt första band, men väl det första som spelade in skivor, ett par singlar. Sen flyttade jag till Malmö och kom med i Besökarna som gjorde en singel och så Garbochock.
När det tog slut flyttade jag till Stockholm och kom ju då med i Ebba Grön på en ganska undanskymd plats som keyboardspelare.
Men det var okej tyckte jag för jag hade ju lett dom tidigare banden och det blir en viss press att skriva alla låtar och så. I Ebba Grön kunde jag vila mig lite och fundera över vad jag ville göra framöver.
Det fortsatte ju med Rymdimperiet och dom plattorna tycker jag faktiskt fortfarande är jävligt bra. Sen var jag med i början på Imperiet men tröttnade och flyttade tillbaks ner till Malmö där jag bildade Babylon Blues.
Babylon Blues hade väl lite problem med manskapet. Det var egentligen aldrig nån riktig grupp. Det var mest jag och gitarristen Mikael Westergren men på slutet gick även vi lite skilda vägar.
Så jag tänkte det var bättre att fixa allting själv och spela in i eget namn fast han är fortfarande med på mycket av materialet till den nya plattan som kommer.

Blir det några radikala förändringar från Babylon Blues-tiden?
Nej, inte i sättet att tänka musik men kanske lite i sättet att arbeta. Jag har suttit i en billig studio så jag har haft god tid på mig att kunna göra om saker och rätta till misstag. Jag har programmerat de flesta grejorna och bestämt helt själv till 95%.
I musiken är det ingen större skillnad. Det blir ju alltid lite annorlunda. Men många av låtarna är gamla. Flickan Med DET till exempel är tio år.
Den kommer från en MP som jag spelade in i eget namn på Heartwork men som aldrig släpptes. Jag har med en låt till från den MPn på skivan.
Det är mycket sånt material som dom grupper jag spelat i aldrig riktigt fått till trots att vi försökt eller inte kunnat spela. Men låtarna är såpass bra bra att dom håller.
Plattan är nästan klar, jag ska in och jobba lite mer nu i december. Men den kommer nog inte att släppas förrän fram i mars. Förhoppningsvis kommer det en singel till innan dess.

Du har också varit ute och spelat en del nu?
Ja, vi har försökt få lite spelningar men det har varit lite trögt. Kanske för att vi inte har synts till på ett tag och singeln hann väl inte ut innan bokningarna gjordes.
Jag vet inte hur den har blivit mottagen med radiospelningar och så. Den här borde gå bra att spela i radion. Det där är intressant. Jag är mycket spänd på såna grejor. Det kanske låter knasigt men det vore skönt om plattan skulle sälja bra.
Det där med att sälja skivor är mest för att man ska kunna jobba vidare med musiken utan att behöva arbeta för mycket med annat.
Det har ju blivit så dyrt att leva med höjda hyror och allt.

Så frågar vi om ett kärt ämne, nämligen förändringar vad det gäller livemusikscenen i landet?
Nej, egentligen inte. När jag var ute med Garbochock så spelade vi ju på mindre ställen. Sen med Ebba blev det större med folkparker. Och nu är jag tillbaks på småställena. Jag tycker inte det verkar vara varken mer eller mindre folk som kommer.
Möjligtvis kan man märka en viss mättnad. Folk verkar inte vara riktigt lika entusiastiska. Men det är ingen större skillnad.

Vi får säkert anledning att återkomma till Stry fler gånger under åren.