Det är just det trion Just D gör med sin debutplatta 1 Steg Bak Å 2 Steg Fram.
Svullo, Arne, Ulla-Bella, Jörgen Mörnbäck etc kan gå och ställa sig i skamvrån för att dom tidigare stått vägen för utvecklingen.
Just D rappar på svenska. Just D gör seriös hip hop. Just D för in Sverige i den nya hip hopens kulram. Det avspända årtiondets utrikiska utövare Jungle Bros, A Tribe Called Quest, Monie Love, Latifah etc har fått sin nordiska motsvarighet i Doktor C, Gurra G och Pedda Pedd som Popöga haffat för intervju.
Namnet?
Just D heter vi. Ja vi funderade först på Ebba Grön men det lät så trist. Så gled vi in på Dag Vag men det tyckte vi också var töntigt. Sen började vi fundera på Docenterna.
Då var måttet rågat. Vi insåg att vi hade spårat ur ordentligt så vi tog det sämsta vi nånsin kunde komma på.
Just D.
Hur kom ni in på hip hop?
Det var Gurra G som började. Det var bara så att det kändes kul. Men det är ju ganska självklart att håller man på med musik 1990 då gör man hip hop.
På samma sätt som om det hade varit 1940 hade man gjort jazz. Det är en ganska självklar grej för oss att göra musik som är tidsenlig.
Det första positiva med hip hop man upptäckte var annars att föräldrarna inte gillar det. De flesta i föräldragenerationen har accepterat punken, hårdrocken, speedmetall och allt vad det kan heta men dom gillar inte hip hop och det är otroligt sunt. Så ska det vara med ung, arg musik.
Sen kommer väl hip hop-kidsen att växa upp och när det kommer nån ny grej i nästa generation så sitter dom där och fattar ingenting i sin tur.
Själva branschen har ju bemött hip hop med viss misstänksamhet.
Det går ju trögt, det är alltid samma sak. De där människorna borde egentligen bli komiker. Läste senast idag en recension av Per Mortensen. Han skrev om LLs nya platta och påpekade igen att den inte är bra för att den saknar melodier. Det är ju otroligt roligt.
Det är ju så att det alltid finns ett garde som släpar efter. Dom kommer förmodligen inte att fatta nåt om tio år heller utan fortfarande sitta där och digga sina Elvis Costello-plattor.
Att ni gör det på svenska då?
Det är som vi har sagt förut att det kommit i dålig dager på grund av Mora Träsk, Olle Nordin-rap och hela den skiten. Därför kan man mötas av en skepsis när man gör en seriös grej.
Det var också därför vi släppte en LP direkt efter singeln. Det är svårare att såga ett helt album såsom varande bara larv. Det innehåller ju tjugo låtar som har tagit en otrolig tid att spela in.
Vi funderade ett tag på att inte släppa nån singel alls för att folk direkt skulle förstå att det var allvar. Nu har ju folk ändå börjat fatta vad det handlar om.
Svenska samplingar?
Från början så körde vi med bara svenska grejer och det blev till ett koncept. Det var också för att begränsa oss så att man skulle veta var man skulle leta och inte bara kasta sig in i skivaffären och rycka allt man såg. Det skapar ju också onekligen en egen profil på ljudet.
När man letar i skivhögarna finner man att det svenska oftast är bättre än de amerikanska prylarna. Sen kan vi i ärlighetens namn inte så mycket om gammal amerikansk musik som vi kan om svensk.
Men finns det verkligen svensk funk att sampla?
Det gör det faktiskt. När man letar finns det jäkligt mycket bra. Det är bara det att begreppet funk inte fanns på den tiden. Det hade inte kommit till Sverige då men hade det gjort det så hade det hetat funk.
Har ni stött på nån slags rasism?
Omvänd rasism för att vi är vita menar du? Nej, jag tror inte folk orkar bry sig om hudfärg och sånt längre.
Dock kan man ju onekligen tycka att det är lite lustigt att 99% utav dom som håller på med den här musiken i Sverige är färgade. Det känns lite grann som att det är nån slags omvänd rasism uppe på skivbolagen. Att dom hellre plockar en svart tjej som sjunger än en lika bra vit.
Men det är ett tidsfenomen, för tio år sen skulle svarta tjejer bara doa. Nu ska dom vara längst fram. Det kan gott få vara lite omvänd rasism i några decennier så det jämnar ut sig.
Det är mycket vårkänslor på plattan?
Du syftar på våra små hyllningslåtar till tjejerna. Just det, vi gjorde plattan i våras så det var liksom oundvikligt.
Flickor är våra idoler.
Och med det sätter vi punkt.
LPn/CDn 1 Steg Bak Å 2 Steg Fram är ute på Ricochet Records. Förutom singlarna 1&3E2 och Trottoaren är det på gång en maxi med mer dansvänliga remixar på fyra låtar från skivan. Just D är ute en del och spelar, har ni chansen — gå och se dom.
Lämna ett svar