Fem killar i 20-årsåldern. För tre år sedan kallade de sig för Force och det var inte så många som kände till dem.
I dag kallar de sig för Europe och är stora idoler, inte bara i Sverige utan även i bland annat Japan.
Det är ganska många år sedan som modet med riktigt långt hår hos killar dog ut. Men det är något som Joey Tempest, Ian Haugland, John Leven, Mic Michaeli och John Norom i Europe struntar i.
— Det är snyggt med långt hår och vi trivs med det, säger Joey Tempest, sångare och den som pratar mest av killarna.
Ian Haugland:
— Balla (roliga) kläder är viktigt men man får inte se allt för utspökad ut. Det finns många grupper som bara satsar på utstyrsel, kanske som ersättning för att deras musik inte är så mycket att ha, men dom brukar försvinna ganska snart. Vi är inte något sådant band.
Men vad är då Europe för ett slags band?
Många tycker att de är Sveriges bästa hårdrockband. Men de spelar inte enbart hårdrock utan också mjuka och fina ballader.
— Vi vill blanda musiken så att den låter bra och då är det inget fel med mjuka ballader. Det viktigaste är att folk blir glada och mår bra av vår musik, säger Joey Tempest.
Fördömer våld
Samtidigt vill killarna i bandet avliva myten om att hårdrockare är aggressiva och gillar våld.
— Hårdrockare är egentligen lugna och snälla. Vi är i grund och botten samma människor som syntarna, säger John Levén och John Norom fyller i:
— Våld är för jäkligt, vi är absolut inga våldsmänniskor. Jag tror att ingen människa egentligen tycker om våld, inte ens dom som sysslar med det.
Talet om att hårdrock skulle vara skadligt och uppmana till våld är det ingen i Europe som tror på.
Engelska texter
Det som är det viktiga i Europes musik är en bra kombination av musik och texter. Texterna, som handlar om krig och kärlek, är alltid på engelska. Varför då?
— Det är mer rim och mer melodi i engelskan än i svenskan. Det gör att det är mycket lättare att skriva på det språket, säger Joey Tempest som skriver gruppens alla låtar.
— När jag gör en låt skriver jag först musiken och sedan texten. Det är enklast att ta det i den ordningen.
Men någon egentlig musikutbildning har varken Joey eller någon annan i bandet. Alla har visserligen ”genomlidit” någon form av kommunal musikskola, men mest av allt är de självlärda.
Olika idoler har också fungerat som förebilder.
Just nu har de inga särskilda idoler. Däremot har de ”inspirationskällor”. Dit räknas bland annat Whitesnake och Garry Moore. Det är dem som Europe ibland sneglar på för att få tips på hur de ska utveckla sin egen musik.
Från Force till Europe
Det är den egna musiken, de egna texterna och bandets sätt att spela på som gjort att de på bara två år har blivit så enormt populära. Fram till 1982 var Europe ett ganska okänt lokalt band i Upplands-Väsby norr om Stockholm.
På den tiden kallade de sig för Force. Men killarna kom på att Europe var ett bättre och ”större” namn.
1982 beslöt sig några skivproducenter för att ordna svenska mästerskap i rock. Mer än 4 000 kassetter från olika band kom in till tävlingen. Av dessa valdes 240 band ut som skulle tävla vidare om titeln Sveriges bästa rockband.
Det blev Europe som vann. Priset var att få spela in en LP-skiva. Och skivan sålde riktigt bra. Ungefär 40 000 exemplar i Sverige och lika många i Japan.
Plötsligt var Joey, Ian, John L, Mic och John N idoler. Folk ville se och höra dem.
— Det gick fort sedan. Vi började turnera 1983. Hittills har vi gjort cirka 200 spelningar, mest i folkparkerna. Men vi har också spelat i ishallar och utomlands, säger Joey Tempest.
Inte miljonärer
De har blivit musiker på heltid och de tjänar bra med pengar.
— Men några miljonärer har vi inte blivit. Jag tror att vi kommer upp i vanlig svensk normalinkomst. Men pengar är inte allt, det viktigaste är att folk lyssnar på vår musik, säger Ian Haugland.
Det är inte bara unga människor som lyssnar på deras musik. Killarna berättar att det är vanligt att barn kommer med sina föräldrar till föreställningarna.
Killarna berättar också att de ganska snabbt vande sig vid att vara idoler.
— Det är en dröm att få syssla med det här. Det är toppen att ständigt få arbeta och leva med musik. Vi skulle kunna hålla på hela livet. Det skulle kännas fel att lägga av och jag tror inte att vi skulle kunna göra det heller. Även om folk slutade fråga efter oss skulle vi i alla fall fortsätta spela, säger John Levén.
Men visst finns det baksidor med musiklivet. Turnerandet kan vara jobbigt med långa resor och trista hotellrum. Fansen kan ibland bli lite väl påträngande. Killarna tycker också att det är trist att ofta bli intervjuade och fotograferade av journalister. Men ändå ställer hela gruppen upp och pratar länge med KP. Killarna läste själva KP när de gick i skolan.
Ljus framtid
Framtiden för Europe ser ljus ut. Nyligen har de skrivit kontrakt med ett stort amerikanskt skivbolag om att få spela in tio LP-skivor under de närmaste åren. Skivorna ska sedan släppas över hela världen.
— Målet är att vi ska bli stora i USA men också i andra länder. Just nu går det bra för oss i Japan. Vi har legat på deras topplistor och det är bara vi och ABBA av svenska artister som lyckats med det, säger Joey Tempest.
Gruppen har också medverkat i en film som Staffan Hildebrand (han med filmen ”G”) har gjort för fackföreningsrörelsen.
— Men det betyder inte att vi har tagit politisk ställning. Vi är opolitiska. Vi var med i filmen för att vi ville ställa upp för Staffan, säger killarna.
Men även om Europe har blivit berömda idoler så har de i alla fall en sak gemensamt med oss andra.
— Det pirrar alltid i magen när man ska upp på scenen och vet att det sitter flera tusen personer nedanför och tittar på oss, säger Ian Haugland.
Lämna ett svar