The Embassy är en kompromisslös Göteborgsduo som jobbar som hamnarbetare respektive privatchaufför när de inte sjunger politisk pop till fjäderlätta gitarrer som ett 00-talets The Style Council fran Lilla London. Fredrik har ett förflutet i Easy och spelade tamburin med Broder Daniel när de spelade “Shoreline” i “Sen kväll med Luuk”. The Embassy har gjort två av årets bästa svenska poplåtar, “Hurt” och “It never entered my mind”, och nästa singel “The pointer” är minst lika bra.

Medlemmar:
Fredrik Lindsson (sång och gitarr)
Torbjörn Håkansson (programmering)

Influenser?
Punk och disco.

Favoritskivor?
Saint Etiennes “Foxbase Alpha”, The Avalanches “Since I left you”, Orange Juices “You can’t hide your love forever”, Bob Marleys “Soul revolution”, New Orders “Substance”, X-Ray Specs “Germfree adolescents”, Pete Rock & CL Smooths “Mecca and the soul brother”, Pale Fountains “Pacific Street”, Stone Roses “Stone Roses” och Vic Godards “Trouble”.

Varför heter ni som ni gör?
Av estetiska skäl.

Vad är rock’n’roll?
Vet inte. Nåt nytt från JC?

Vad handlar era låtar om?
Makt och vanmakt.

Vilket är det bästa råd ni fått?
“Ni ska nog inte dricka mer nu”

Vad dricker ni före giget?
Bag-in-box.

Vad skulle få er att splittras?
Vad som helst, när som helst.

Hur låter framtidens rock?
Inte alls, förhoppningsvis.

Hur ofta repar ni?
Två gånger om dagen.

Ert hittills bästa gig?
På en uteservering på en mörkblå krog i Göteborg i somras. Publiken bestod av mörkblå svin i mogen ålder. Vi fann liksom en slags kraft sprungen ur allt förakt och alla äckelkänslor vi kände inför dem, och de älskade oss.

Vad vill ni skriva en protestsång om?
Framtidens rock.

Vad är ert motto?
Det är aldrig försent att ge upp.

Hur högt spelar ni?
Med livet som insats, såklart!

Favoritackord?
A.