Från lilla Vretstorp utanför Örebro kommer detta band som har uppmärksammats alltmer. Förra sommaren spelade The Spitts på både Hultsfred- och Arvikafestivalen och nu tre år efter att de bildades har de släppt sitt debutalbum, “Cut The Circulation Off”. Singeln “I’m in love” spelas flitigt på Z-TV och ligger på MTV Up North, så det är en glad Henrik Åkesson, sångare i bandet, som jag pratar med.

Hur känns det?
— Bra. Efter att videon släppts märkte vi ett sving uppåt. Vi har gått upp en placering nu idag.
Ni har också var ni förband åt Therapy? Hur var det?
— Kul! De har ju varit med ett tag så det var lärorikt för oss. Det var kanon. Det är inget vi direkt lyssnar på själva, har ingen skiva med dem.
Ni är fyra barndomsvänner som levde lite olika liv för att sedan hitta tillbaks till varann och bilda The Spitts.
— Ja det stämmer, men vi kommer från ett litet ställe så man har sprungit på varandra en del och då har man pratat lite.
Hur gick det till när ni bildades?
— Det var de andra tre; David, Henrik och Stefan som bildade bandet. Sen tjatade jag om att få vara med. Jag påpekade att de behövde en sångare, till slut höll de med och jag fick vara med.
Det har sagts om er att ni är ett “grymt liveband” och ett band som har stor potential. Vilket ni tog med er när ni skulle göra låtarna till “Cut The Circulation Off”. Stämmer det?
— Ja. När vi gör låtarna försöker vi tänka att det ska låta live även på skiva. Krånglar man till det får man gå till basis igen och hålla på sådär. Man får tänka till lite så att det blir show på skivan också. Många band bara kör. Man måste bjuda på lite också.
Du är den som fått mest credit för era liveframträdanden.
— Ja, fast om alla skulle fara runt lika mycket blir det lätt för rörigt. Det är alltid lättare för sångare.
Tidigare sades det att en video till “A Perfect Home” skulle släppas. Men sen hördes inget mer om det. Vad var det som hände eller ändrade ni er till “I’m in love” istället?
— Ja, det är lite dumt det där. Först hade vi egentligen ingen budget till att släppa en singel. Men vi hade en tanke på “I’m In Love”. Sen började P3 att köra den och så blev den en singel. Det var en chansning och det blev lyckat. Men det finns en video till “A perfect Home”.
Kommer den att släppas?
— Vi får se senare.
Ni blandar rock, punk, rock-a-billy i er musik och får fram ert eget sound ur det. Är det någon av dessa stilar som ligger er varmare om hjärtat?
— Vi har alla olika bakgrund. Vi har inga favoriter sådär utan vi tycker om mycket. Stefan, trummisen, är lite mer rockabilly än oss andra, han kommer från en rock’n’roll familj. Man kan säga att glädjen i vår musik kommer från rockabillyn och det arga från punken.
Har ni haft några tidigare projekt innan The Spitts?
— Nej. Det har mest varit någon plojgrej sådär, men nej. De andra har väl hållit på lite. Alla börjar någonstans. Men när vi började spela ihop var det väl mer seriöst. Ingen av oss har något sidoprojekt nu.
Ni har varit ute på turné under sommaren. Vad händer nu?
— Det har varit rätt flitigt. Vi har varit ute på lite småsvängar. Men inget större, och inga festivaler i år. Nu ska vi följa upp den här singel och börja fundera på en andra singel. Sen ska vi ut och turnera mer i höst. Vi satsar på Sverige först och följer upp det vi startat här. Sen är det mycket PR också.
Har ni redan börjat fundera på ett andra album?
— Nja. Tankarna finns alltid där i bakhuvudet, det är klart. Men först ska vi följa upp det här.
Vem är det som gör vad i bandet?
— Vi har gjort allt själva. Vi ligger på ett litet bolag så vi får försöka ta oss fram själva. Man måste vara med i varje steg så att det blir gjort. När vi har låtidéer sätter vi oss tillsammans och sågar dem tills det blir bra. När vi kommer och ska spela in så spelar vi det vi ska spela, allt är klart innan. Jag skriver texterna och David gör ungefär 80 procent av musiken.
Er tidigare släppta Ep “Eight Speed Improved Tracks” fick inte lika bra kritik som nya skivan. Känns det som ni ändrat er efter den?
— Den var inte tänkt att släppas som Ep först. Det är de tre första låtarna vi gjorde. Då lät vi mer som alla andra. Nu tänker vi till mer när vi gör låtarna, tänker mer på vad som gäller och att man inte hamnar bland alla andra. Vi siktar mer kommersiellt än underground. Vi spelar vad folk vill höra och vad vi tycker om. Något nytt och fräscht.