Slut
”For exercise and amusement”
1997

En vän sade åt mig att ta och lyssna på ett band vid namn Slut. Han trodde att det skulle falla mig i smaken och det är klart att jag blev nyfiken…
Jag hade aldrig hört talas om dem och undrade därför varifrån de kom. Svaret blev Tyskland och mitt intresse för det rekommenderade bandet svalnade direkt. Dumma fördomar det har väl alla. Och en av mina starkaste är att tyskar inte kan göra bra musik. Säg ett band med stil och låtar värdiga beteckningen bra popmusik från Tyskland?!
Jag tog i alla fall och lyssnade på ”For exercise and amusement” som fick mig att ändra uppfattning. Slut visade mig att det i alla fall finns ett bra tyskt band, men om det är ren popmusik de spelar, det vet jag inte riktigt… För det mesta är det underbara popsånger som doftar Amerika men ibland är det något helt annat, något hårt, aggressivt och känsloladdat uttryck för ångest kanske.
Om jag ska vara mer konkret så är det bitvis skrik och vrål rakt ut. Men inte på ”det där otäcka Refused-sättet” som jag definitivt inte kan med, utan mer brutala skrik på ett konstnärligt känsloäkta vis, blandat med fin sångstämma som kontrast. Påminner just i dessa hårda utspel litegrann som Smashing Pumpkins när de river i. Annars är Sebadoh och Sparklehorse namn som kanske inte är helt fel att droppa vad det gäller att hitta jämförelser. Det är underbara melodier och ”For exercise and amusement” hjälper en när man känner sura miner. Man får både gråta och skrika till Sluts musik. Alltså, vackra popsånger med mycket känslor i. Rekommenderas!
(Lite roligt blir det i den femte låten när Sluts sångare bryter på sådan kraftig tyska att han låter som en officer i en gammal film om andra världskriget. Ha ha)