YNGWIE MALMSTEEN
”The Seventh Sign”
(Pony/Canyon, Japanimport)
5

Ny skiva och ny sångare. Ändå har vi hört den här Yngwie Malmsteen-skivan förr. Samma komplexa typer av kompositioner överlastade med neoklassiskt gitarrspel. Sångaren Mike Vescera utgör ingen riktig behaglig lyssning. Kan ni föreställa er en kombination av Göran Edman, Ronnie James Dio och Axl Rose?

Malmsteens bästa skivor kom för tio år sedan. Främst solo-LP:n ”Yngwie Malmsteen’s Rising Force”, där hans utomjordiska gitarruppvisningar passade fint inom det mestadels instrumentala formatet. Alcatrazz-albumet är den andra höjdaren. På den tilläts svensken briljera med solon endast av vanlig längd, inom konventionella hårdrocklåtar av hög klass. Det är ett album av den sorten jag fortfarande väntar på från soloartisten Malmsteen.

Det finns de som påstår att Malmsteen dekat ner sig så att han blivit en sämre gitarrist. Av det kan jag inget höra. Dock spelar han FÖR fort FÖR ofta.

Yngwie Malmsteen gör aldrig en dålig skiva, till det är han för begåvad. Men eftersom han alltid göra samma skiva förstår ni det relativt låga betyget.