Fru Skantze, fru Håkansson och fru Wang har många stora gemensamheter med varandra även om de privat inte känner varandra. De har alla söner som är stora popidoler.
Vi bad Freddies, Olas och Claes mamma svara på 11 mycket närgångna frågor om sina söner. Hur de är privat och hur det känns att ha söner som beundras och avgudas av tusentals fans runt om i landet.

  1. Hur känns det att ha en son som beundras av tusen och åter tusentals ungdomar?
  2. Hade ni någon gång kunnat drömma om att just er son skulle bli en offentligt omsvärmad och berömd person?
  3. Popbanden tjänar stora pengar. Hur reagerar man som förälder när de kommer hem och säger: — I kväll har vi tjänat två-, tre- till fem-, sextusen kronor; pengar som ni kanske får jobba i flera månader för att få ihop?
  4. Som föräldrar känner man naturligtvis en stor stolthet att just ens egen son har hamnat i rampljuset. Men det finns ju en sida av showbusiness som inte brukar vara den allra bästa; flickor, sprit och nattvaka o. s. v. Blir man inte orolig att de ska hamna i s. k. dåligt sällskap?
  5. Det påstås att ganska många popband använder narkotika och sprit innan de skall in på scenen bara för att de skall få feeling för spelandet. Hur reagerar man för dessa påståenden?
  6. Ni har säkerligen sett er son spela i någon folkpark, popklubb eller dylikt. Hur känns det när flickorna skriker, rusar upp på scenen, drar och sliter i grabbarnas hår och kläder?
  7. Tycker ni att han har blivit förändrad på något vis sedan han blivit popidol, skaffat sig ovanor av olika slag eller är han fortfarande mammas egen underbare lille son?
  8. Med de stora inkomster grabbarna har, förstår de (han) att sätta undan för framtiden och att betala rikligt för sig hemma?
  9. Vill ni att han skall stanna kvar i showbusiness om han kan, eller vi ni att han skall skaffa sig ett s. k. vanligt hederligt jobb?
  10. Följer ni med ”Tio i topp”, lyssnar på tonårsprogram, ser på ”Drop in” o. s. v. för att se hur det går för honom och bandet han är med i?
  11. Vad är det bästa som hänt honom och er, sedan han blev popidol?
Fru Håkansson
  1. Roligt. Och ännu roligare vore det om fansen förstod att bakom det hela ligger arbete, arbete, sammanhållning, lojalitet — och spelglädje.
  2. Absolut. — Inte bara känslomässigt. — Min son är grabben med kämparanda. Redan i ”snytåldern” var han en högst framåt person.
  3. Frågan är för tidigt väckt. Pojkarnas inkomster går än så länge först och främst till instrumenten och alla apparater de måste ha.
  4. Vi är glada över Ola. Vi är lika glada över Claes (Clabben), Åke, Jonte och Johan. Flickor och sprit? Ingår inte i Janglers repertoar. — Däremot nattvaka.
  5. Våra pojkar behöver ingen stimulantia. De spelar för att det är roligt. Och kanske gör lite fickpengar. — Det är väl stimulantia nog!
  6. Det där med att slita och rycka i hår och kläder verkar hemskt. Men som tur är har jag aldrig sett Janglers råka ut för detta — och hoppas slippa. Det jag har sett har bara varit glädjande.
  7. Ola har inte förändrats på annat sätt än att portionerna av pannbiff, blodpudding, köttbullar och ärtsoppa har blivit större.
  8. De satsar på den närmaste framtiden! Alla pojkarna har yrken!
  9. Om Ola blir så bra att han kan skänka massor av människor ren och skär glädje — bli en stor artist med andra ord —då kan han gärna få gå in för showbusiness. Om inte så har han sitt ”hederliga” arbete. (Förlåt en fråga: Är inte showbusiness hederligt arbete?)
    Jo, men många äldre personer har tyvärr inte den uppfattningen.
  10. Jag, min make och Olas yngre bror Sven är alla gånger Olas främsta supporters. Vi följer allt. Gläds och lider…
  11. Att hans ansvarskänsla växt. Han arbetar hårt för att Janglers skall lyckas — och de blir bättre och bättre!!! Och arbetar precis lika hårt för att inte Stockholms Stads Handelsskola skall behöva skämmas för sin elev.
Fru Skantze
  1. Det är naturligtvis en både ovanlig och i viss mån angenäm känsla.
  2. Nej, kanske inte omsvärmad. Men nog anade jag att något med musik skulle det ju bli då det musikaliska intresset var märkbart redan i 5-årsåldern.
  3. Första tiden blir man litet rädd över de höga inkomsterna, någon jämförelse med mig själv kan man ju inte göra. (Svår fråga.)
  4. Jag anser att denna fråga är den viktigaste av dem alla. För Freddie är alltid så slut och att turnerandet tar både på hans och mina nerver. Jag kan inte glömma förra sommarens hårda och slitsamma turné, så jag drar en suck av lättnad efter varje turné. Och den här sommaren lär inte bli lugnare. Och alla dessa telefonsamtal från fans är naturligtvis något besvärande för föräldrarna, samtidigt lär man förstås känna en mängd verkligt rara flickor. Det blir något personligt över det hela.
  5. Sprit eller dåligt sällskap har jag aldrig oroat mig för. Inte heller tror jag att någon av de andra pojkarna behöver sprit, för att ”tända”. Musikaliteten finns sannerligen i övermått ändå.
  6. Nej, jag har aldrig varit på någon popgala.
  7. Han har mognat oerhört.
  8. För att gardera framtiden har vi föräldrar ordnat med ett sparkonto på bank för honom.
  9. Helst såg jag väl att han hade showbusiness endast som en hobby i framtiden.
  10. Lyssnar på ”tio i topp” gör jag inte, däremot ser jag alla ”Drop in” och andra tonårsprogram.
  11. Att få se Sverige från Skåne till Norrland på sina spelturnéer, samt lära känna så många nya underbara människor, är det bästa som hänt min son sedan han blev popidol.
Fru Wang
  1. Det är roligt på sätt och vis, men det är ansvarskännande.
  2. Nej, aldrig. Men att Claes har varit musikalisk, har jag alltid vetat.
  3. Han talar inte så ofta om vad han tjänar, men det är ju roligt när det går bra för honom och han tjänar bra med pengar.
  4. I viss mån. Men dom är ju skötsamma hela bandet, så stor risk är det väl inte då, men det är klart på föräldrars vis är man ju alltid lite orolig. Men vi har då i alla fall inte upplevt något sådant.
  5. Det är hemskt. Vad vi vet så använder i alla fall inte Moonjacks något sådant. Dom klarar sig nog bra ändå utan att behöva använda sig av något sådant för att få ”feeling”.
  6. Det är hemskt. Pojkarna har ju svårt att klara sig helskinnade undan ibland. Och ibland om det vill sig riktigt illa, så kan ju kläderna bli trasiga utav den omilda behandlingen som popbanden får utstå.
  7. Nej, han har inte blivit förändrad, han är fortfarande lika snäll och rar som förr. Han kommer hem, tar sig litet att äta och sätter sig sedan ner och läser. Fast sedan hör det ju till saken, att han inte är hemma så mycket. Men en sak, har ändå blivit lite förändrad med honom, förr kunde han gå ut och sporta lite, och åka skridskor, men nu har han blivit lite mer lat och bekväm av sig.
  8. Nej, han sätter nog inte undan så mycket, och gör han det så talar han inte om det. Men jag tycker ju ändå att han kunde betala litet mera hemma, men det kommer väl tids nog, det med. Nu betalar han litet då och då.
  9. Det är en sak, som Claes får avgöra själv, och sen får man ju se hur det blir inom showbusiness, om den pop som nu är kommer att bli långvarig, eller inte. Men jag säger ändå att någon framtid tror jag inte att det är. Men det skulle ju ändå vara skönare om han ville skaffa sig ett annat arbete, som är mera rejält. Som det nu är, går det ju upp och ner. Sen har ju föräldrarna mycket svårare att bedöma en sån här sak, så huvudsaken är väl att Claes själv trivs med det yrke han valt. Han får väl hållas tills det att han upptäcker vad som är bäst.
  10. Ja, det gör jag, det är alltid intressant att höra om just deras plattor, om de är med. Och sedan när man ändå har TV, varför skulle man då inte se på den.
  11. Dom är nästan mer skötsamma nu på något vis. För allas blickar är ju riktade på dom. Gör dom något tokigt, så vet dom att alla vet om det nästa dag, så dom får ju lov att tänka på vad dom gör.