Sveriges skönaste smygrocker har musiken i huvudet. Ge honom penna och papper eller en telefon och han skapar musik som du aldrig hört maken till. Thomas Rusiak har inte fyllt tjugofyra än men är redan nere med den amerikanska hiphopeliten. Ändå kan han inte låta bli att släppa ett eget album.

— Jag känner inte att jag behöver bevisa någonting. Jag gör musik främst för att det är så jävla kul och jag gör ingenting jag tycker är lite cheesy eller dåligt.
När Thomas Rusiak var en liten knatte i Rågsved handlade mycket om sport. Boxning, ping-pong, baseball, och fotboll som han var sämst på. I gymnasiet gick han Hotell- och restauranglinjen. Det var en praktisk utbildning och han var, som många andra, skoltrött i den åldern. Men Thomas Rusiak hade höga betyg i sitt rapspråk engelska. Framöver kan han tänka sig att släppa b-sidor på svenska eller göra inhopp på andras plattor, exempelvis hos Petter eller Eye N’ I.
Listan kan göras lång på artister Rusiak jobbat med och det var när han producerade två spår för Titiyo 1997 som han förstod att musiken var något att bygga en framtid på. Numera är han en av de som jobbar hårdast i den svenska rapcirkusen. Först nu har Rusiak fått tid att sammanställa ett helt eget album och det mesta på nya plattan Magic Villa är gamla idéer. Med sig har han alltid Sebroc som agerar bollplank och mixar allt Rusiak gör.
— När Sebroc kommer med kritik då lyssnar man, säger han allvarligt.
Vi har redan kunnat höra singlarna Breakout och Pearls som visar upp ett skruvat och nyskapande sound. Vi snackar dragspel, sitar och gitarrer. På Magic Villa driver Rusiak med hiphopare, snor Janes Addiction-refränger och gör samtidigt upp med sin avlidne far. Debutalbumet är 58 minuter som kommer att få hiphopare att gnugga sina rakade skallar och rockers att omvärdera sina preferenser.
— Jag är själv lite av en analytiker när jag lyssnar på musik som jag känner någonting för. Man vet att alla har vissa favoriter och det är kul att tänka på var de hämtat inspiration. Eller när man lyssnar på en platta och funderar på hur de gjort för att det ska låta som det gör. Sånt ger mig väldig inspiration. Man vill att andra människor ska tänka samma sak om ens egna grejer.
En stor influens för Rusiak är Portishead. Vi pratar om deras inspelningsteknik. Portishead förvanskar ljudet när de jobbar genom att spela in musiken på vinyl och kassetter. Rusiak gillar när det inte låter för kliniskt.
— Jag skulle vilja jobba med dem. De är min inspirationskälla nummer ett.
Ofta vet Rusiak precis vad han vill och kan skriva ner programmeringar på ett papper eller ringa direkt till den han tror passar för låtidén. Ibland kan det ta längre tid att hitta det bygge som bara finns i hjärnan på Rusiak och Sebroc. Teori kanske, men Rusiak tycker att musik är mycket mer än att sitta i studion. Han återkommer också till att han faktiskt inte kan spela något instrument.
— På Fire Walk With Me gjorde jag basgången på keyboard och det är så jag spelar de flesta basgångar. Sedan är det vissa låtar som det passar bättre med livebas och då plockar jag in folk.
Beskriv din rapstil?
— Väldigt rak och basic. Jag lägger inte tyngd på rappen och flowet. Ibland får jag till lite sköna rimteman men för mina egna grejer är det musikaliska viktigast och jag formar rappen efter det.
Finns det plats för humor i hiphop?
— Jag skulle vilja se mer humor och ibland har jag gett mig på att försöka förmedla en sådan grej. Men jag tycker inte att jag kan göra det tillräckligt bra så jag överlåter det åt andra människor, som PSTQ. Eye N’ I är också en stor vokalistisk clown som får alla att skratta.
Din far gick bort när du var i tonåren?
— Han gick bort när jag var i en jävligt puckad ålder, jag tänkte inte på min familj i första hand utan det som gällde var polarna och festa. När en sådan sak händer i den åldern mognar man ganska snabbt. Existence på plattan är en slags kärleksförklaring till honom som jag inte kunde få ut på annat sätt än genom musik.
— Alla perioder i mitt liv har jag upplevt som bra på ett eller annat sätt oavsett om det hänt jobbiga grejer eller om allt varit frid och fröjd. Jag tror att det som händer i livet har någon slags mening och man lär sig mycket på vägen beroende på vad som händer.