CAESAR’S PALACE
”Cherry Kicks”
Dolores/Virgin

De sa att ungdomen var förslösad på de unga och gjorde ett av de bästa svenska rockalbumen 1998. Ändå var jag tveksam inför uppföljaren. Hade de rock’n’roll i venerna under den ironiska ytan och den massiva mediahypen? Det kändes ofta som mycket snack och för lite gitarrer. När jag hörde Cherry Kicks första gången suddades alla smutsiga spår av tvivel ut. Det är ett album fyllt av briljanta, svängiga popdängor med mördande refränger. Många band hade nöjt sig med det, men Caesar’s Palace driver sin musik ännu ett steg när de vågar skruva hårdare på effekterna och ekot, lägger till pumpande farfisaorglar, mellotron, sång och snygga körer. Det är ett lysande rockalbum, okonstlat och rakt på sak. Rätt som det är har du Cherry Kicks i öronen och slyngelrock i bakfickan utan att du har en aning om hur de hamnade där.
Låten Punkrocker, skriven av Patrik Arve och bröderna Jocke och Klas Åhlund, har spelats in av Caesars’s Palace, Teddybears och Thomas Rusiak. Trots att det är ett kul och välkommet samarbete bleknar Caesar’s utdragna, sega version vid sidan av de andra. Crackin’ Up är en klockren förstasingel men kunde lika gärna varit One Good Night, Oh Yeah? eller Right About Time. Since You’ve Been Gone är ännu ett litet mästerverk som påminner om hur hjärtslitande det skulle vara om Blur och Henrik Berggren slog sig ner i himlen med en gitarr och talade om trasig kärlek. Det storslagna titelspåret är fyra minuter popmusik i Phil Spector-skolan som är så vacker att det gör ont.