Leftlane har funnits sedan 2001 och består av duon Lena Malmborg och Daniel Johansson. De har släppt en EP tillsammans med bandet Moody Alan, och ett eget album som heter Release.

Daniel Åkerlind fick en kort men informativ pratstund för ettnollett med Daniel och Lena.
— Leftlanes debutalbum innehåller många olika nyanser. Om jag och Lena skulle ha gjort varsin egen platta så skulle det säkert ha låtit väldigt annorlunda, men det är mer intressant att spela i en duo, säger Daniel.
— Det är klart att vi ibland tycker olika, men man får kompromissa eller bråka för sin sak tills båda är nöjda.

Söker ni efter ett speciellt sound?
— Release är en typisk debutplatta som spretar åt rätt många olika håll, säger Lena. Som band söker vi nog i viss mån fortfarande efter värt eget sound. Det skulle inte kännas lika roligt och stimulerande att jobba om vi redan nu känt att vi “hittat hem”. Vi skulle kunna ha väntat ett par år till så att vi fått fler låtar att välja mellan, men det skulle ändå inte ha garanterat en bättre skiva.

Vad är den ekonomiska och emotionella betydelsen att ligga på ett litet skivbolag?
— Självklart finns det inte lika mycket pengar när man jobbar på ett indiebolag, och det gör att man ibland känner sig lite begränsad. Fördelarna är att man behåller kontrollen över sin musik. Det kan gälla allt från singelval till skivomslag och videoidéer.

Är ni ute efter en specifik målgrupp?
— Vårt debutalbum innehåller som sagt många olika stilar. Det är en bred platta som tilltalar många olika målgrupper, men vi jobbar inte medvetet mot en viss målgrupp. Det skulle nog kännas väldigt konstigt. Man får helt enkelt hoppas att den musik man skriver kommer att tilltala folk.

Vad tycker ni om den svenska indiescenen? Band som skriver på svenska?
— De flesta band föredrar nog engelska. Jag har vid ett par tillfällen försökt att skriva svenska texter, men det är svårt. På svenska blir allt så mycket tydligare och rakt på sak, och det kan ibland kännas lite läskigt. Med svenska texter begränsar man sig även till Sverige, eller i alla fall Norden, och det är ju så litet. Därför väljer vi att skriva på engelska. Därmed inte sagt att vi aldrig kommer att försöka oss på svenska texter.

Lägger ni största vikten på sången och texterna?
— Det viktiga är att känslan som vi vill förmedla med varje låt når fram till lyssnaren, och den är nog oftast en kombination av både text och musik. Det skulle vara konstigt att sjunga om något väldigt sorgligt till väldigt glad musik. Det finns till exempel en hel del glada och energiska poplåtar på Release, och de handlar ofta om okomplicerad kärlek när den är som bäst. Walk After You är ett bra exempel på det. De lugnare låtarna tar ofta upp lite tyngre ämnen. She handlar om min faster som valde att ta sitt liv för lite drygt tre år sedan. Jag hade så mycket frågor just då och kände att jag ville skriva en låt om alla mina tankar kring den händelsen.

www.leftlane.net