Recensioner av kassetter och CD med nya svenska artister

Jag kan fråga mig själv varför jag ger mig på alla dessa demokassetter och CD, som droppar in genom brevinkastet till ettnollett. Jag har aldrig direkt släppt tanken att jag ska lyssna på och analysera dem, men flera gånger har det känts hopplöst.
Jag vill INTE på långa vägar påstå att det är en trist uppgift. När det är som allra roligast och då tiden finns där, kan jag knappt bärga mig… Det finns alltid något guldkorn med i högen av demomaterial. Som oftast överväger det måttliga och trista. Det mer oväntade och mest fantastiska glimtar till ibland.
Denna gång har det glimrat till. Främst tack vare ett par alldeles förträffliga artister.
Ni får lista ut vilka…

Nicke Boström

SUGAR SHOCK – Highschool Sweethearts Demo-CD
Fyra ynglingar från Örebro som tillbringar mer av fritiden i sminklogen än i replokalen. Glam-punk så det stänker om det. Raka Ramonesrör och ibland nästan Mary Chain-mangel så trummorna hamnar på sidan om. Sången låter ”ihoptryckt” på ett lite speciellt sätt. Hela fem charmiga klichéfyllda stycken.
Sugarshock behöver i detta läge A: detaljtrimning av låtarna utan att det blir för mycket gimmick. B: undvika att sången (som i och för sig passar den här genren) blir för entonig. C: hitta en svensk Malcolm McLaren som kan sälja in paketet till en törstande mediavärld. Backyard Babies ut — Sugar Shock in. Mycket lovande med andra ord!
www.sugar-shock.com

Robert Svensson

MELLOW är ett mycket ungt Stockholmsband som låter som de heter. De framför soft, piano-klinkande gitarrpop. Det är mjuka gitarrer och sång som för tankarna till slowmotionpop från England.

Nicke Boström

Ensam ung man söker…

ANDREV BERGSTRÖMWrapped in Your Mouth är sannolikt inspelad hemma i sovrummet och i en liten portastudio. Det spelar hur som helst ingen roll! Låtarna finns där och det är inget som stör utan dolby och effekter.
Här framförs mjuk, fjäderlätt musik skapad av en ensam ung man med sin gitarr med plaststrängar. Andrev sjunger bra — bra låtar och ett arrangemang som smittar av sig. Tanker på en skäggig Nick Drake, för skäggig är Andrev på omslagsfotot. Han håller i en bebis också.

Nicke Boström

DANIEL GAMBA – Jo, det låter som att han skulle vara afrikan eller nåt. Och han har inget med Daniel Lemma att göra heller… Långt ifrån. Jag träffade Daniel när han spelade med bandet The Virtues på min klubb Softore tidigare i år och fick denna demo i min hand.
En stylad Daniel i blont hår med sidkammad lugg, och en blick som får vilken liten popflicka — och poppojke som helst att smälta, pryder omslaget.
Han kommer från Piteå och nu undrar några om det finns kopplingar här. Nej, inte vad jag vet. Han känner nog inte Popsicle och inte Nicolai Dunger heller. Men han känns som sprungen ur en Popsicle-video. En femte medlem på villovägar.
Låtarna andas ren och pur gitarrpop med korta, snärtiga text-fraser som I Hope, To Say Goodbye och My Regrets. Hans röst ”brister” ibland, precis som hos Andreas Mattson vilket gör det hela lite lustigt.
En skiva är tydligen på gång på ett litet vaket skivbolag.

Nicke Boström

IAMUSE – Skör och samtidigt hård melankolisk pop frän södra delarna av Sverige som smälter snyggt in i den rådande Bright Eyes-hypen, men har något starkt eget. I höjdarlåten Never Again backar flickvännen Elisabeth upp med sammetslen bakgrundssång.
Jag tror på det här och hoppas att ”det lossnar” för Tobias Eriksson och hans Iamuse.
iamuse-swe@yahoo.se

Nicke Boström

JOHAN BORGERT – Johan återfanns tidigare i det smått hypade popbandet SCOTT, som släppte en kritikerrosad singel på ett stort svenskt skivbolag.
Nu har Johan har gått in i sig själv, blottat sin själ i oerhört vackra, ekande popsånger som Känningar från förr, Magsjuk och ensam och Det är någon som är dömd här. Detta ger åter hoppet om pop på svenska! Det är avslappnat, gråtmilt och känslosamt så det förslår! En svensk Mark Kozelek.
Håll gluggarna öppna!

Nicke Boström

Sowing the seeds…

CITYSEEDS är poppis på nätet enligt dem själva. Mest nedladdade låten på en viss site för en tid sedan… Många polare kanske?
Cityseeds demo Roads in Void har ekon av The Soundtrack Of Our Lives och jag kan ge min vänstra hand på att de är en stor inspirationskälla.
Precis som jag gissade fick de ett gig på årets Demoscen i Hultsfred.

Nicke Boström

AMBULANCE spelar janglig och trallvänlig gitarrpop som visat sig gå hem hos personalen bakom Emmabodafestivalen.
Deras tvålåtarsdemo väver snyggt samman klassisk britpop med lite shoegaze och atmosfärisk stadium rock med pianoklink lite som hos Beck. De har varit i Skottland och spelat in material för ett bolag så nu får vi se… welcome.to/ambulance

Nicke Boström

LITTLE FAILURES – 4 songs, y’all
Akustisk kvinnlig singer/songwritermusik från Stockholm. Bitvis mycket drivet, bl a tack vare cello och violin. På andra ställen verkar det tyvärr hafsigt.
Båda sångerskorna behöver hitta hem, men det är ju bara att öva. Eller ta lektioner. Hursomhelst så finns här något skulle kunna resultera i någonting… stillsamt framgångsrikt.
www.little-failures.com

Robert Svensson

Snudd på kontrakt och kontrakt…

LEOPOLD är proffsigt arrad och producerad gitarrpop från Göteborg. Fina recensioner har gett bandet ett självförtroende och möjligheten till ett skivkontrakt borde finnas.
Whatever påminner mig om mer lågmälda band som The Verve, Radiohead och ett numera bortglömt House Of Love. Låtarna faller lite på den svengelska vokabulären, men det det blir bara charmigare av det nånstans.

Nicke Boström

TABLOID – Naked/unreal.
Stockholmsband som kan det här med syntar. Jag gissar att de har sin publik och borde med all sannolikhet få en chans på några spelställen runtom i Sverige. Det är kompetent och riktigt svängig syntpop med vissa gotiska inslag.
listen.to/tabloid

Nicke Boström

METAL HEART – Sköngitarrock med ganska tydliga förebilder, men som antagligen skulle kunna komma en bit i rockkarusellen. Jag tänker på Anna Järvinen från Granada när jag lyssnar på sångerskan Maja Zetterberg och avståndet är inte alltför långt till kollegorna i just Granada.
www.metalheart.net

CREEPING JESUS – Demo-CD
Cool halvnonchig mollstämd musik (från Dalarna och Stockholm om jag gissat rätt) som nästan skulle kunna spelas på nattradion. Till och med lite depprock-känsla här och var.
Sången har vissa tendenser att bli manierad och sånt är ju bara ett plus. Nu väntar vi på namnbyte och storsatsning.
www.creepingjesus.nu

Robert Svensson

ALMA – Is it me?
Ja, egentligen inte en demo utan en bränd CD som säljs. Men jag vill inte att denna charmiga skiva ska försvinna i mängden av kommersiellt inriktad, plastig och ytlig tjejpop. Alma har så att säga lite mer än The Corrs. Och många procent mer begåvning än alla ”Popstars”. Detta är pop som med fördel serveras tillsammans med hallonsaft och solljumma pussar.
Frida Eklund och Anna Mogren gör snäll pop med glädje och charm som man sällan stöter på numera. De gör kort och gott musik som man blir glad av och att Frida Eklund spelat med Darren Hanlon i The Lucksmiths/Simpletons gör inte saken mindre intressant.
Med i produktionen återfinns också ett par medlemmar från Uppsalas stoltheter Able. Ge dem en chans!

Nicke Boström