Anders Alstrin — gitarr, Nicklas Sandström — sång och gitarr och Tobias Ljungkvist — bas, gitarr och sång är alla en bit under tjugo när de träffas på Ekerö i Stockholms skärgård för att spela ”melankolisk melodiös pop” som de själva gärna kallar sin musik. De tre blir sedermera fem och stommen till Reminder är grundad.
1996 gör de sin första riktiga demokassett under namnet Reminder och trummisen och dragspelaren, Mattias Olsson, som även medverkar i popbandet Pineforest Crunch, är från och med nu fast medlem. Ny i bandet är även Thomas Johnson på keyboard och melodica.

Först i augusti förra året börjar saker och ting av större vikt hända kring gruppen. En ny demokassett produceras i natursköna Roslagen i samband med sommar, sol, härliga bad, sensommarnätter och god mat i Anders Alstrins hemmabyggda studio på Färingsö. Dessa harmoniska stunder ger resultat och spelningarna haglar över gruppen som uppträder på så vitt skilda ställen som Face Front Festivalen i Piteå och på Vattenfestivalen i Stockholm. Alldeles nyligen gjorde de ett bejublat uppträdande på ettnollett-festen på Tuben i Stockholm som gick av stapeln den 6:e mars. Nu närmast hägrar fler spelningar bland annat på anrika Mosebacke på Söder i Stockholm och ett skivkontrakt på ett ännu okänt skivbolag. Jag kontaktade Anders Alstrin i gruppen igen efter ettnollett-giget på Tuben.

På tal om spelningar så minns Anders Alstrin ett speciellt tillfälle från en spelning på ett gymnasium tillsammans med ett antal punk-och hardcoreband där publiken bestod av ett par hundra röjsugna punkare.
— Vi gick upp på scenen som femte band och publiken var inte direkt i harmoni sedan bandet innan oss hade spelat färdigt. Jag och Nicklas satte oss ner på var sin stol på scenen med två akustiska gitarrer och bestämde oss för att spela Scarborough Fair av Simon & Garfunkel. De flesta i publiken blev ganska chockade av kontrasterna och det tog några minuter innan en efter en i publiken satte sig ner och lyssnade… Responsen var över all förväntan eftersom vi var beredda på att få springa av scenen med ett hundratal aggressiva människor efter oss.
— Bandet efter oss väste något om glädjedödare när vi mötte dem på vägen av scenen, och vi tror inte att den publiken har förstått vad som hände än…
Vad lyssnar ni helst på för musik?
— Alla i bandet har ganska bred musiksmak och allt som känns äkta och som berör är musik vi helst lyssnar på. Enskilt lyssnar vi på olika typer av musik Nicklas lyssnar just nu på gamla Tracy Chapman-skivor och tycker att hon behandlar sina texter oerhört bra. Tobias lyssnar för tillfället på Mark Hollis och Stina Nordenstam (jublande bra! /red). Jag lyssnar just nu på Leonard Cohen och Mazzy Star (jublande bra volym två! /red). Hemma hos Mattias snurrar Mark Eitzel (jubel volym tre! /red). Thomas lyssnar på rumänsk folkmusik och artister som det svenska språket inte tillåter att stava till.
Hur låter då en typisk Reminder-låt? Hur vill beskriva er musik för den oinsatte?
— En typisk Reminder-låt kan vara både konkret och lättlyssnad och kaotisk och stökig… Det kan låta pretentiöst men vi strävar efter att göra musik som både berör och som är stämningsfull, men som inte blir patetisk och tråkig. Vi har även distans till det vi gör och vet att vi har lång väg att gå innan vi låter som det vi strävar efter.
— Många tycker att vi låter mer amerikanska än brittiska, vilket vi inte har några invändningar emot. De flesta band som folk har refererat oss till har vi heller inte lyssnat på tidigare, men vi har märkt att vi tycker de banden är riktigt bra.
Världens bästa poplåt?
Take On Me med A-ha är den bästa!
Hur motiverar ni det?
— Låten har en fantastiskt bra sång med en refrängmelodi som är helt unik i sitt slag…
Berätta kort om duon ni gjort tillsammans med Åsa Eklund i Pineforest Crunch?
— Vi spelade in låten Never Song våren 1996 och Nicklas sjöng in sin sång någon månad innan Åsa Eklund lade på sin sång.
— Vi hade aldrig mött Åsa innan dess och det enda vi visste om henne var att hon sjöng i Pineforest Crunch och att Mattias som bara skulle gästspela spelade i samma band som Åsa. Vi var väldigt smickrade och tacksamma över att båda hade lust att lägga ner arbete gratis och medverka.
— Vi började sakta men säkert att repa tillsammans med Mattias och nu är han ju med i bandet fullt ut.
— Vi ska spela in lite nytt nu och det är möjligt att Åsa kommer att sjunga lite körsång på någon låt, men vi vet inget säkert än.
Svensk pop?
— Det som kommer fram i rampljuset kan vara lite enkelspårigt. Det är sällan skivbolag vågar låta svenska popband experimentera och växa med tiden, vilket är synd eftersom många bra band styrs till kommersialism.
— Det finns ju undantag som t.ex bob hund som vi har stor respekt för. Det är ett band som har kämpat sig från botten och upp till vad de är idag och som har lyckats att hålla sin stil hela vägen.
— Gitarristen verkar ha en egen stol på affären Halkans Old Guitars eftersom jag alltid ser honom prova Vintage-gitarrer där.
Reminder i Framtiden?
— Vi ska försöka bli så bra att skivbolagen inte kan neka oss. Vi har kommit en bra bit på vägen nu och vi hoppas att vår utveckling går så fort som möjligt. Det enda vi kan göra är att jobba på med demoinspelningar och spelningar samt hoppas att någon uppskattar det vi gör.

Reminder har framtiden för sig. De är unga, kreativa och mycket begåvade.