Killarna som ligger bakom mangelcrescendon som ”Black Semen Vengeance”, ”Hammer Cottered Rectum”, ”Infernal Vaginal Bleeding” och ”Ripped, Raped, Randomized” måste vara gräsligt farliga individer som egentligen borde spärras in. Nja, riktigt så illa är det inte, men det är nog ändå bäst att vara på sin vakt under intervjun med skånska zombiegänget DERANGED.

DERANGED, SOM ALLTID VARIT en kvartett, har inför färska albumet ”III” förvandlats till en trio. Den gamle basisten, Dan Bengtsson, sparkades i november förra året.
— Vi tyckte inte att han utvecklades som musiker, förklarar trummisen Rikard Wermén. Vår sångare, Andreas Anderberg, spelar bas nu och han är skitbra, så det funkar utmärkt. Vi har redan gjort ett gäng spelningar med den här sättningen och det har gått hur bra som helst.
Det är långt ifrån första gången det byts ut folk i DERANGED. Sedan starten 1991 har sammanlagt tre sångare avverkats, och lika många basister. Endast Rikard har varit med hela vägen. Man kan undra om det är svårt att jobba ihop med denna dynamiska duo?
— Det kanske är så. Både jag och Johan är väl lite band-Hitler, så det skulle inte alls förvåna mig om vi är svåra. Men är det någon som har problem med det får de ju säga till.
Det har även varit god rotation på skivetiketterna som släppt DERANGEDs olika alster. Första sjuan, ”The Confessions Continues…”, ansvarade Obliteration i Japan för. Andra vinylsingeln, ”Upon The Medical Slab”, fixade MMI. Miniskivorna ”Sculpture Of The Dead” och ”Architects Of Perversions” samt debutfullängdaren, ”Rated-X”, släpptes på spanska Repulse. Förra plattan, ”High On Blood”, gavs ut av Regain — som för övrigt ägs av DERANGEDs originalvokalist Per Gyllenbäck. Och nu har det bytts bolag igen, denna gång är det franska Listenable som får äran.
— Samarbetet med Regain funkade inte. När vi var ute och lirade fick vi höra att folk hade problem med att komma över ”High On Blood”. De som ville ha tag på skivan lyckades helt enkelt inte, och det gjordes inte direkt någon promotion för den heller. Dessutom blev utgivningen rejält försenad. Det började skitbra med Per, men sedan gick det tyvärr bara neråt.
Hur kom det sig att det blev Listenable?
— Vi förhandlade med olika bolag redan innan vi lämnade Regain. Från oktober fram till mars snackade vi med fem-sex etiketter innan vi bestämde oss för Listenable. Laurent Merle var den som visade störst intresse, svarade snabbast på faxen och så vidare. Det är en schysst deal. Han betalar och vi lirar, helt OK.
Till både första och andra albumet har dessa grindande gossar valt att göra videos. Är detta något som gett resultat och som de ska göra även till ”III”?
— Första videon, ”Killing Spree”, visades en del på bland annat MTV, ZTV och VIVA. Men klimatet hade förändrats aningen när vi gjorde ”(eroti)kill”. ”Headbanger’s Ball” var borta, liksom ZTV:s ”Musikmagasinet Rock”. Den har i alla fall visats en del på amerikanska kabelkanaler och även rätt mycket på polsk TV. Fast det blir nog ingen video till den här plattan. Det är inte lönt att lägga en massa pengar på det när det inte finns någonstans att visa den. De pengarna kan hellre gå till turnéer och liknande.
Just turnera och ge konserter är DERANGED väldigt flitiga med, trots att de inte spelat i sina hemtrakter, det fagra Skåne, sedan maj 1993.
— Jag vet inte riktigt varför det blivit så. Jag känner knappt ens till några ställen att lira på här nere. Dessutom har det inte varit någon efterfrågan direkt. Spela som lokalt förband till större akter känns inte lockande. Så då blir det att åka längre upp i landet och till Tyskland och Polen i stället.
Mellan förstlingsverket och dess uppföljare kunde man höra en tydlig förändring i manglet, medan det inför nya plattan inte hänt så mycket utvecklingsmässigt. Har DERANGED funnit sig själva och sitt sound nu?
— Främst tycker jag att ”III” är mycket tightare än sin föregångare och låtarna är detaljrikare. Ljudet är mer av den sort jag personligen varit ute efter innan. Förändringen mellan första och andra plattan beror nog främst på att ”Rated-X” var så jävla kass att det inte var speciellt svårt att göra något bättre.
På debut-CD:n kunde man finna slakten av ROLLING STONEs-örhänget ”Paint It Black”, Japan-pressen av ”III” innehåller PENTAGRAM- och LEAFHOUND-covers. Live har trion även manglat ”Break On Through” (DOORS) och ”Knock ’Em Dead, Kid” (MÖTLEY CRÜE). Lite udda val för att vara ett zombie/gore-band.
— Vi lyssnar på en massa olika musik förutom death metal och vi har valt de låtarna för att det är gamla godingar som vi gillar och folk kan. Det känns dessutom lite förutsägbart att stå och lira en PESTILENCE-låt till exempel. Visst hade det varit fräckt att köra något i stil med en CRYPTIC SLAUGHTER-hit eller ”Black Breath” med REPULSION, men det har redan ENTOMBED gjort. Covers gör man mest för att man diggar låten själv.
Det är ett bra tag sedan DERANGED började rensa och gurgla om gore och splatter — är ämnet verkligen outtömligt? Hur mycket finns det egentligen att säga om blod, tarmar och klet?
— Det finns rätt mycket, garvar Rikard. Fast texterna är mest på skoj. Hos oss är det främst musiken som är viktig, texterna kommer i andra hand. Ett jävligt bra sångarrangemang är till exempel viktigare än en bra text. Men det är bra om man kan ha båda delar.
DERANGED har vevat splatterdöds i ungefär åtta år. Hur tycker de att scenen förändrats genom åren?
— När vi släppte ”Confessions Of A Necrophile”-demon 1991 fanns det en sorts kamratanda. Alla hjälpte alla att sälja prylar. Man kunde lätt kränga tio taper på ett gig innan första gruppen börjat lira. I dag verkar det mer som om banden tävlar med varandra i stället, vilket jag inte förstår.
— Metal har blivit extremare med åren också och jag tror att brutal death metal kommer att bli inne igen. När vi var ute och lirade för ett par år sedan var det bara en massa MAYHEM- och EMPEROR-tröjor överallt, men på senare tid har motiven bytts ut mot CANNIBAL CORPSE och SUFFOCATION. Folk börjar tröttna på allt det här melodiska tramset med troll och skogar, det brutala manglet är nog på väg tillbaka.
Med den profetian avslutas mitt samtal med herr Wermén från Hjärup och så även denna artikel. ”III” skall vara tillgänglig hos välsorterade mangelgrossister i oktober — se till att kolla upp den.
Om ni vågar, vill säga…