De är stolta över att inte ligga på Burning Heart och tycker att den nyproducerade amerikanska punken är plastig. När det spisas skivor hemma hos medlemmarna i Clockwork Crew är det brittiskt som gäller och band som SHAM 69, BLITZ och 4-SKINS står högt i kurs.

Som av en händelse råkar ett av landets bästa oi-/punk-band, Clockwork Crew, ha sin hemvist i Östergötlands pärla tillika min hemstad Norrköping. Bandet har sedan starten ’95, förutom att avverka en handfull medlemmar, hunnit släppa två sjutummare samt spela i Tyskland och är nu aktuella med sin första fullängdare What About Us [Rough Trade] som spelades in för över ett år sedan men som borde vara ute när ni läser detta.
När jag träffar Petta — sång, Eka — Bas, Dennis — gitarr och nytillkomne trummisen Chrille, även i kängbandet MASSLAKT, på stans hårdaste kafé, Fräcka Fröken, är samtalet för dagen att Chrille fått utslag i röven sedan THE HIVES olovligt lånat bandets trumpall veckan innan.
Sedan Clockwork Crew såg dagens ljus för sex år sedan har sättningen ändrats både en och två gånger och medlemmar har kommit och gått av olika orsaker, senast att lämna skutan var trummisen Henka.
— Han stack med sin flickvän till England och det var ett hårt slag för oss då vi stod utan trummis precis innan vi skulle åka till Tyskland. Men vi vägrade att ge upp och testade lite olika trummisar som dessvärre inte förstod vad vi höll på med utan trodde vår sorts punk var BAD RELIGION så det var ingen av dem som funkade, berättar bandets frontman tillika pratkvarn Petta.
Som resultat av detta följde en period där Clockwork Crew verkade som en trio med Dennis på trummor och Petta på gitarr/sång innan nuvarande trumslagaren Chrille, en gammal punkpolare till Dennis, rekryterades.
När förståsigpåare som undertecknad ska sätta Clockwork Crew i någon genre hamnar de oftast bland oi-banden, något som både gillas och ogillas. Dennis har inget mot att folk betraktar dem som ett oi-band medan Petta inte tycker att deras musik låter oi överhuvudtaget.
— Jag tycker inte vi passar in bland oi-banden för vi gör inga låtar som låter oi, börjar Petta. Jag tycker helt enkelt att vi passar bättre in mellan åren 78-80 än 80-81.
— Oi/Punkrock tycker jag passar bra för det täcker in allt, säger Dennis, ren oi tycker jag är 4-Skins och Blitz.
— Det sämsta som finns är egentligen att sätta saker i fack. Oi-punk, streetpunk, crustpunk osv. Säger man punk så finns det 39 olika grenar inom det. Det fungerar väl i och för sig men man reagerar på sådana saker som oi-samlingar där det står Best of Oi Vol. 1 och så är Sham 69 med vilka knappast är ett oi-band, tycker Petta som är ett stort fan av just Sham 69.

Finsk fotbollsklubb

Det vore synd att säga att det poppar upp oi/punk-band i varenda hörn av Sverige. Den punk vi får in till redaktionen i form av demos och skivor är antingen av det brutala formatet eller punkrock i den amerikanska skolan. Visst finns Burning Heart med sin beskärda del av streetpunk-band men med något enstaka undantag är de flesta banden där mer amerikanska än brittiska. Killarna i Clockwork Crew håller med mig om att det saknas band men talar även varmt om Stockholmsbanden DIMS REBELLION och THE PINTS, norrlänningarna GUTTERSNIPE, UNIT LOST från Eskilstuna och SCUMBAGS från Falun.
— Det är väl som så att de band som finns och ger ut plattor får vi aldrig höra. Det är inga bolag i Sverige som tycker det är värt att satsa på sådana band utan de flesta söker sig till Tyskland och då ser man knappt av skivorna här, tror Petta.
Grabbarna har under våren börjat jobba på att komma ut mer och spela och etablera kontakter med andra band i landet inom samma genre.
— Vi har börjat bygga upp ett nätverk mellan band i Sverige för att hjälpa varandra att få spelningar. Vi åker till exempel till Falun och spelar med Scumbags och sen tar vi hit dem och vi har en liknande grej på gång med FREE MARTINS från Örebro, berättar Dennis.
Den senare tiden har det rullat på ganska bra beträffande spelningar tillägger Petta. Förutom en handfull gig i Norrköping har det hunnits med vändor till städer som Linköping, Stockholm och Göteborg där det senare var ett av de bästa uppträdanden bandet gjort.
— Det var på en finsk fotbollsklubb i Göteborg och det var riktigt kul. Vi fick sån jävla respons, det var skitlite folk när de andra banden spelade men när vi gick upp blev det värsta trycket, berättar Dennis.
Hösten ’99 bar det av till Tyskland för Clockwork Crew vilket var en följd av den singel som tyska bolaget Voice Of Youth Records släppt med bandet. Petta berättar hur de kom i kontakt med bolaget.
— Det var den första singel vi gjorde och det var han (okänd tysk bakom bolaget /Red.) som tog kontakt med oss. Jag fick ett e-brev där det stod att han tyckte vi var bra och ville göra en split med oss och ett tyskt punkband och det lät bra så det tackade vi ja till. Sen splittrades de men han ville fortfarande göra en skiva med oss så då gjorde vi en sexlåtars ep som fick namnet United Skins [Voice Of Youth].
Hur han hade hört Clockwork Crew råder det delade meningar om men det mest troliga verkar vara att han fick tag på någon av det fåtal demos Petta och Dennis skickade runt.
Spelningen i Tyskland var på en tvådagars punkfestival där Petta och kompani i egenskap av utlänningar tillsammans med CONDEMNED 84 agerade huvudattraktion.
— Det var nervigt alltså! Dels första gången på bortaplan, dels en medlem för lite och dessutom relativt orepade och sen östtyskar överallt, berättar Petta om arrangemanget. Vi körde en väldigt otight version av Pretty Vacant med endast trummor och gitarr medan Eka bytte bas. E är den tjockaste strängen och Eka han är stark.
— Jag fick stå och vråla som en tok för det var ingen som fattade att jag ville ha en bas, till slut kommer en kille upp med en som hade elastiskt axelband så den hängde nere vid knäna hela tiden. Det är enda gången vi har verkat lite amerikanska, skrattar Eka.
Under vistelsen i Tyskland bodde killarna på ett riktigt tyskt hotell, eller som de själva uttrycker det “…ett sånt där gasthaus alptopp mädchen, precis så där tyskt som det ser ut på tyska ställen…“, där det festades en hel del.
— Det blev en riktig rockfest på hotellrummet med trasig dörr, bärs och fimpar överallt och en massa pundande skinnhuven som smugglade knark i klackringarna, säger Dennis.
— Vi träffade också en kille från Tjeckien som driver ett fanzine och han recenserade även vår ep vilket man inte förstod så mycket av eftersom det var på tjeckiska men BUSINESS, betyget 9,5/10 och “killer!” fattar man och det räcker gott och väl, tycker Petta och det får man nog hålla med om.

Punk, den röda tråden

Som nämnts tidigare har bandet debutalbumet What About Us på gång. Faktum är att den har varit på gång i över ett år nu och det är nästan att man undrar om den kommer över huvudtaget.
— Den kommer, frågan är bara när, säger Petta. Vi fick ett e-brev från Rough Trade i slutet av februari där det stod att skivan skulle komma om två veckor men det är vi vana vid, den har ju varit på gång i 13 månader. Den ligger antagligen i Tjeckien och samtidigt förstår man honom (Tord, boss på Rough Trade /Red.) lite eftersom han är privatperson och har lagt ut mycket pengar på det här, men å andra sidan borde det vara en sporre att få ut skivan. Vi har hursomhelst tröttnat på varandra och brutit kontraktet så efter den här skivan är vi fria från varandra. Han menar att vi inte har gjort vad vi skulle och vi menar att han inte gjort vad han skulle. Men som svar på frågan så kommer skivan men det känns lite trist när alla frågar och man inte kan ge något svar, då känner man sig lite som en svikare. Men vi har gjort vad vi kan, nu är det upp till honom.
Killarna berättar vidare att det kommer att bli enkom nytt material på plattan, inga gamla singelspår eller demolåtar utan tio original samt covers på COCK SPARRERS Where Are They Now och Everybodys Right Everybodys Wrong av Sham 69. För den som mot all förmodan skulle ha något till övers för sport medverkar Clockwork Crew även på Peking Fanz samlingsplatta, även här med en cover på Cock Sparrer.
— Saken var den att de ville ha en fotbollslåt och jag kan inte skriva fotbollslåtar för det är inget jag har någon relation till, säger Petta. Jag förstår mig inte på fotboll överhuvudtaget. Det skulle vara ett original, vara på svenska och handla om fotboll. Det var kraven för att man skulle få vara med. Vi tog en cover som är på engelska som i och för sig handlar om fotboll så man kan väl säga att vi kompromissade lite där.
Att sjunga på svenska var enligt Petta aldrig aktuellt och ingen annan i bandet tycker heller att Oi på svenska ter sig speciellt lyckat.
— Personligen tycker jag att det är lättare att skriva på engelska vilket är ganska konstigt eftersom det borde vara lättare att sjunga på sitt eget språk. Engelska har man ju hört sedan man var liten men det har man gjort med svenska också så jag vet inte hur jag ska förklara det. Det känns bara bättre på engelska. Vi har till och med fått kritik för att vår hemsida var på engelska vilket for mig är helt oförståeligt eftersom vi riktar oss till alla såväl svenskar som utlänningar.
Den efterlysning av Oi-band som sjunger på svenska som bla. Sörling på Close-Up propagerar för kommenterar Petta på följande sätt.
— Jag efterlyser mer band överhuvudtaget! De får sjunga på lettiska om de vill. Fler band är vad som saknas, inte band som sjunger på svenska.
Om man ser på Clockwork Crews musik och val av covers kan man lätt tro att killarna har ganska nischad musiksmak vilket inte är helt korrekt. Dennis blandar gärna upp den gamla vanliga punken med countrykungen JOHNNY CASH som är hans stora idol och Chrille gillar mycket gammal amerikansk punk som THE GERMS och ANGRY SAMOANS medan Petta är mer inne på den tidiga punken.
— NINE NINE NINE och även GENERATION X. Runt ’77/’78 när det var lite poppigare och det räckte att dista en gitarr för att det skulle vara punk. Jag är helt enkelt mer melodisk än rakt på.
Då Dennis och Petta förutom att de är störst i käften av de fyra i bandet även är de som skriver merparten av låtarna speglar deras något skilda influenser av sig i bandets musik.
— I fall Dennis gör en låt blir det mer du-du-du-du, Petta spelar luftgitarr och gör autentiska ljud, och sången går så här du-du du-du medan jag gör mer melodiska låtar. Men oftast gör vi låtarna tillsammans och då blir det en blandning. Det är så det ska vara med, det vore värdelöst om alla lyssnade på samma band, man måste ha lika olika influenser. Jag lyssnar mycket på BEATLES och jag brukar alltid säga att jag är ett Beatles-fan i grund och botten, säger Petta.
Den röda tråden som förenar alla i bandet är punk, gammal punk, ingen nyproducerad stinkande amerikansk punk som de själva uttrycker det.
— Det är brittiskt som gäller och jag vet att jag har ett amerikanskt band på tröjan, utbrister Petta som dagen till ära är iförd en Misfits-tröja. Men Misfits är ett sådant band som sticker ut. Ett crossover-band som förenar punkare och hårdrockare precis som ANTI-NOWHERE LEAGUE som väl får klassas som ett av de första banden som var crossover. Jag tycker det var ganska bra som de sa på TV härom veckan att “hårdrock är punk som spelas bättre” det tycker jag säger en hel del.
När ni läser det här är förhoppningsvis What About Us ute i butikerna så pallra er iväg och köp den och missa för all del inte bandet när de spelar i din hemstad. Under våren/sommaren är spelningar i Falun, Eskilstuna och Örebro planerade så det borde finnas gott om tillfällen att kolla in Norrköpings oi/punk-kvartett nummer ett. För senaste information vänligen titta in på www.clockworkcrew.b3.nu