1989 kan se Leather nun fira sitt 10års-jubileum. Men det kan även bli deras ödesår. Bandet är missnöjda med sin utveckling. Nu måste all lagrad ånga få ett utlopp. Kommande LP avgör gruppens framtid.
— Jag är mer förbannad an bekymrad över att vi inte fått fram det vi har samlat på oss under alla dom här åren, säger trummisen Gert Claesson.

Kontraktet med Wire Rec gav utländsk uppmärksamhet. Men lika mycket strul och organisatorisk oförmåga. Det som inte kom var pengarna.
— Vi är inga tjugoåringar längre och då orkar man inte hålla på med såna skitsaker, förklarar Gert. Det tär på en, man vänder på resonemanget och skyller alla bekymmer på musiken. Hur ska jag då kunna skapa nånting? Fast egentligen är musiken det enda som håller en uppe.
Även om kritiken inte gäller Wires bristande vilja, så konstaterar Gert att det faktiskt blev mer pengar över innan kontraktet.
— Vi är dom som får pengar allra sist. Där står vi t o m lägre än negrerna. Bomullsplockarna hade det fan bättre på 1800-talet.
— Men det är helt och hållet vårt eget fel för vi hade bestämt oss att skriva på för ett indiebolag.
Nu är Leather nun kontraktslösa och funderar på att själva bekosta inspelningen av nästa LP. Sökandet pågår efter en producent som kan förlösa den lagrade energin. Bandet vill återknyta till den utveckling som fanns inom räckhåll 1984, långt bort från ‘Steel Construction’:
— Det blev for mycket ordning, det är inte rock’n’roll. Dagens Leather nun är för mycket sönderplockat och ihopsatt. Rock är mer vräk, att spela mer med kroppen än huvudet. Förut kunde vi koppla bort hjärnan och spela med mer känsla. Det är dit vi vill nå igen.
Men finns producenten? Den (ö)kände Kim Fowley har sagt “ja” till att producera. Han har t o m varit här och diskuterat med bandet. Men inget är bestämt.
— Det vore kul med en kvinnlig producent. Nunnan har en jävla potential, vi behöver nån som kan hålla ihop oss. Lyckas det är jag övertygad om att vi kan göra en LP som kan få folk att skita ner sig. Under alla dessa år har vi aldrig fått ur oss det som alltid funnits där. Vi kan förvandla Guns’n’Roses till ren familjeunderhållning.
Låtarna skrivs under våren för inspelning i sommar. ÖdesLPn ska ligga klar till hösten. Eller ska tioårsjubileet innebära att ni slutar?
— Se på Torbjörn Nilsson, han slutade spela fotboll, folk minns honom ännu som den störste. Se på Ingemar Stenmark, han fortsatte och nu är han inte längre med i första startgrupp.
— Vi spelar fortfarande skjortan av dom flesta, men jag vill inte att vi ska komma dithän att man inser att man skulle lagt av för två år sen…