Fyra nakna pojkar på ett skivomslag. Malmöbandet TWO SHEDS har kommit med en mini-LP. Provocerande? Humoristiskt? Slår dom ett slag för fri sex? Eller hungrar efter mediapublicitet? Varför hänger man ut sig själv i blotta mässingen och döper resultatet till ’Full Frontal Nudity’?

Vi ligger på ett extremt litet bolag och behöver all publicitet vi kan få, säger Lappen utan att vara på defensiven. Lappen är en kärv liten man som spelar trummor i Two Sheds på kvällarna och tittar på fotboll på Malmö stadion på dagarna. När det handlar om tanken bakom bilden och titeln är inte någon av pojkarna särskilt talföra. Michael, gitarrist och textförfattare är den som har placerat sitt fikonlöv mest strategiskt. Han säger ingenting alls.
— Nakenhet i musiken, försöker Göran, sångare och textförfattare nr två.
— Nä, svarar basisten i bandet och ser generad ut. Han är konststuderande, mannen bakom omslaget och kallar sig själv för Pierre.
— Det är mångbottnat. Både bilden och titeln går att associera till vad som helst.
— Du målar för mycket, klipper Lappen av.
Two Sheds har spelat tillsammans sedan -87. De betecknar sin musik som hårdflum.
— Det är i musiken djupet ligger. Musiken berättar vad som händer, kontrasterar mot våra rätt enkla texter. Vi skriver rocktextpastischer. Använder oss av det patetiska i rocken och hårdrar det, säger Pierre som vill jämföra Two Sheds med Iggy och Ramones.
— En slags bonna-intellektualism. Vi skriver om vanliga rockämnen. Sex, våld och droger. Sex och våld symboliserar alltid liv och död. Det är ju det allting handlar om. Drogerna är mer våra fritidsintressen.
När Two Sheds inte rekreerar sig med droger finner dom inspiration i Monty Pythons flygande cirkus. Både bandnamn och titeln på skivan är hämtade ur två utmärkta sketcher ifrån Pythons TV-produktion. Attityd och humor hämtas ifrån samma källa. Two Sheds är ett rätt knepigt band.