— Våra privata böjelser går mot kontraster som grova arbetare och snygga brudar ger. Tänk bara. Spetsunderkläder. Stålverk.
Ola Jameson i Uppsalabandet Webstrarna flyter bort på sällhetens vågor vid blotta tanken på dessa för dem helt naturliga kombinationer.

Andra människor kanske skulle ha höjt ett ögonbryn eller två åt detta, men sådan blir ofta reaktionen inför Webstrarna. Har man en fäbless för att blanda engelsk pop, typ Wire, med svart soul och dansmusik kan det lätt bli så. Inte heller hjälper det om texternas terminologi och metaforer låter som blandningen av manuset från en svensk fyrtiotalsfilm och en mekanofantasts onanistiska bekännelser.
— Det finns ingen anledning att förenkla något när man kan leka med klichéerna, menar Ola.
Vid en första anblick kan Webstrarna framstå som en udda samling. Efter en genomlyssning av deras andra LP ’Kärleksgruvan’, inser man raskt att de bortom den lekfulla ytan också har utvecklats till en av landets mest begåvade popgrupper. Som har den speciella egenskapen att de borde attrahera både melodiradiopubliken och folk med lite mer krav.
På det sättet fungerar de ungefär som DiLeva, inga andra jämförelser i övrigt. Ändå är det Orup de blivit beskyllda för att planka. Detta genom singeln ”Bit mig”.
— ”Bit mig” är en gammal låt som vi arrat om. Och visst kan jag förstå kopplingen till Orup. Låten har lite av samma upptempo som hans låtar brukar ha. Men det var inte något vi gjorde medvetet, förklarar Ola.
Första LPn, ’Den Stora Saxen’, spelade Webstrarna in och bekostade själva. Där var de en oslipad diamant som nu nått imponerande lyster.
— Egentligen försökte vi göra samma sak på debuten som på ’Kärleksgruvan’, men vi var inte tillräckligt duktiga då och hade inte samma tekniska möjligheter som nu. Sedan har väl musiken svängt lite allteftersom vi lyssnat mer på negerpop, skrattar Ola.
Blandningen av lekfullhet och en kunskap sprungen ur mångårig strävan är det som är styrkan hos Webstrarna. De korsar glatt stilgränser utan några större besvär och döper gärna låtar efter folk som råkar befinna sig inom synhåll. Som Eva Reichberg, Uppsalas största Sham 69-fan enligt uppgift. Sådant tyder på originalitet.
Para sedan det med en vilja som strävar mot det omedelbara och ni har en osedvanlig lyckad kombination kallad Webstrarna.