”Vi är inget jävla dansband!” skriker Charlie aggressivt till publiken. Han agerar sångare och keyboardist i detta aggressiva hardcore-band MIKE TAJSON (den närmaste beskrivning jag kan ge). Han rappar vidare till den förprogrammerade keyboardslingan. Gitarristen Dikk håller uppsikt på denna tangentbräda alltmedan han studsar omkring med en lysande orange luva à la ”Beppe Wolgers Go’ nattsaga”. Tillsammans med en andra rappare och en trummis raseras mickstativ, mickar dör och allsköns bråte bankas till oigenkännlighet — nästan i alla fall.
Efteråt förklarar Charlie att han måste se vad som gått sönder, för visst är det sant att mycket av gaget går till skadorna. Vi är på konkursdrabbade Magasinet i utkanten av Göteborg City.
När huvudbandet, Big Fish, ställt sig på scen, dyker energiknippet ner vid ett bord beredd på intervjun. Svetten är ett faktum, men än går energin inte på sparlåga.

Var får du all energi ifrån?
— Min mamma och pappa. Jag har dem att tacka. De har alltid stöttat mig, alltid hjälpt mig.

Var, när, hur, varför började du spela keyboards?
— Min pappa gillar Elvis och Robert Broberg. Så kom Depeche Mode och de lät inte som Elvis och Robert Broberg — därför började jag spela.

En kommentar till smeknamnet keyboardfantomen, som du fick i Backstage för ett tag sedan?
— Löjligt.

Du är med i en himla många band. Berätta lite om varje band…
— För det första… Mitt favoritband är FISHERMEN — det har absolut ingenting med sådan här musik som Mike Tajson att göra. Det är väl lite rytm och så, fast mer atmosfär-musik. Väldigt akustiskt. Mycket synthar, men akustiskt på samma gång — det ska låta av naturen.
— Och så spelar jag med Mike Tajson. Där är det bara att röja!
— I WHIPPED CREAM är jag bara med liksom, stuntmusiker för deras nya skiva — spelar keyboard. Då kan man inte bete sig som man gör med Mike Tajson.

THE UNGRATEFUL?…
— Det kommer att gå jävligt bra med deras nya skiva, hoppas jag! De är jävligt mycket tyngre nu, svinbra faktiskt.

Hur kom du med i Whipped Cream?
— De ringde mig. Min syrra har plåtat deras skivomslag förut, tagit lite kort och så.

Hur gick första spelningen med dem, enligt dig?
— Skitbra. Jag var väldigt nervös, men det gick väldigt bra.

Du platsade in där ganska bra?
— Ja, det var skitenkelt.

Har du fått mer spelrum i The UnGrateful i och med nya skivan?
— De har blivit jävligt kul. De är svinbra, underbara killar.

Hur låter det på nya skivan?
— Rocken är borta. Det är inte så mycket la la la — jättebra! Jag vill inte svara för det, det får de göra själva. Jag kan säga att det är stenhårt. Men det är ändå hårdrock. Det är inte Pantera heller — det är bättre än Pantera! Lätt!

Du sa förut att du fick tacka nej till en massa musikprojekt. Vad då till exempel?
— I Göteborg är det många som hör av sig och vill att man ska producera… Men det är inte för att det är kasst, utan för att jag hinner inte. Så det som står på tur nu är ett houseband-projekt.

Vilket band lägger du ned mest tid på?
— Fishermen! Fast det är det som tyvärr förstör minst tid p g a att vi ligger ganska lågt. Men vi ska släppa en skiva i september.

Vad gör du utöver att spela?
— Kajarbetare, ibland…

Jag såg en kortis med Patrik (Mike Tajson) i Slitz #2. Mini-CD:n Civi(lie)sation gick bra, hur går det med uppföljaren?
— Civi(lie)sation gick skitbra, vi har fått skitbra kritik. Uppföljaren kommer ut i augusti/september. Men då har vi skivbolag.

Var har ni hämtat inspiration till era vilda scenframträdanden?
— Ingenting. Finns ingen inspiration för något, inte för mig. Jag lyssnar på Kraftwerk, Dave Sylvyan och Talk Talk — det är de som ligger mig närmast om hjärtat. Det har inte mycket med sådan musik att göra.

Vad betyder musiken för dig?
— Väldigt mycket. Jag kan säga att man blir väldigt trött på musik runt om en. Men det jag själv håller på med tycker jag om. Det kanske låter väldigt korkat… Man är lite less.

Har du något mål med musiken?
— Att få människor att förstå att det finns mer än techno, heavy metal, dansmusik, dansbandsmusik och allt så’nt skit, eller inte skit, men allt sånt som är hela tiden. Det finns faktiskt folk som ägnar sig åt musik jämte detta.
— Det är ett dödläge tror jag, för egentligen håller jag inte på med så’nt där, det är bara roligt. Faktum är att jag vill att folk ska fatta mer. Det är inte Volvo, musik är inte Volvo!

Vad ligger närmast i din almanacka?
— Nu i helgen ska vi spela i Stockholm, två spelningar i Oslo och så Stockholm, med Whipped Cream. Jag vet inte vilka ställen. Sedan ska vi spela på Liseberg och Malmö och någon spelning till. Sedan åker jag till Paris.

Fotnot: Notera att denna intervju ägde rum i början av sommaren — Mike Tajsons nya skiva är ute den 15 oktober.

Namn: Charles ”Charlie” Storm
Ålder: 24
Civilstånd: jag önskar att jag var mumsig med en flicka
Bor: själv
Vikt: 65
Längd: 1.74 m
Skonummer: idag har jag faktiskt 40 på den och 41 på den (visar stolt upp sina svarta converse)
Yrke: människa — det räcker fan mer än väl