Eggstone
”Vive la différence!”
1997

Eggstone är några av mina pophjältar. De hänger leende på mina väggar står stadigt i min skivhylla och bor i mina hörlurar. Med deras tredje skiva Vive la difference visar att Eggstone har klivit en bit upp. De är fortfarande sprittande, sprakande popsånger som trion har snickrat ihop. Men denna gång har sångerna tyglats lite och blivit elegantare, renare, vackrare och sorgsnare. En månad innan skivan släpptes i början av januari så gavs det ut en sång- och notbok. En imponerande sak! Nämn något annat svenskt band idag som har gjort det. Och ännu mer imponerande är skivan. Sångerna på denna konstnärliga skiva är perfekta. Per Sunding sjunger som en gud och Patrick Bartosch visar att han inte bara kan ta tre ackord på sin gitarr och det är kanske är det som är hemligheten med dem… Eggstone har både spelglädjen och en otrolig skicklighet. De har leken, de har allvaret, och det har modet att plocka fram lite annorlunda instrument här och var. Eggstone har allt ett band ska ha. Vive la difference dränker mig med dess invecklade skönhet. Eggstone har gjort det igen. Överträffat sig själva. Tack.