Arvikafestivalen är en av Sveriges största festivaler. Varje år är det ett antal hundra personer som jobbar med festivalen; några är vakter, några jobbar med press och en liten grupp jobbar med att boka band. Huvudansvarig för bandbokningarna i år är Lennart Johansson som jobbat med Arvikafestivalen i en lång rad år. Zeros Jon Josefsson ringde upp Lars för att fråga om hur han jobbar med att boka band för festivalen och vilka drömbokningar han kämpar för att lyckas med.

Jag når Lars när han sitter framför datorn och försöker pussla ihop festivalens alla bokningar. Jag frågar honom om varför han tycker det är så kul att jobba med festivalen och vad det är som driver honom.
— Att under en vecka på sommaren träffa alla gamla vänner igen, att lära känna nya festivalarbetare och att se festivalen växa fram i parken i Arvika är en helt oslagbar känsla. När en och annan lyckad bokning trillar in är det också ganska trevligt. Allra bäst är det kanske när man möter publiken på en konsert och ser att det funkar, som på Covenant eller Lars Demian förra sommaren.

Festivalen i Arvika har sedan 1992 tagit en allt större plats i musiksverige som den största och främsta festivalen för alternativmusik. Då, 1992, såldes blygsamma 1 800 biljetter, i år släpps 15 000 biljetter. Visst finns det ett antal andra rock- och popfestivaler under sommaren i Sverige som ger utrymme för alternativ musik, men det är ändå Arvikafestivalen som vågar mest och balanserar bäst bortom mainstreamfåran. En av de viktigaste kuggarna i maskineriet kring festivalen och föreningen Galaxen, som anordnar festivalen, är den lilla gruppen bandbokare som utgår från Uppsala med Lars i spetsen.

Vad gör en bandbokare på Arvikafestivalen om dagarna?
— Jag jobbar från Uppsala med festivalen. Det är väldigt mycket kontakt via e-mail och så är det telefonsamtal hela dagarna. Ibland är det lätt och ibland behövs det åtskilliga kontakter innan ett band är bokat och klart för festivalen.

Har ni någon plan för vilka band ni bokar?
— Första året bokade vi nog väldigt mycket efter vad vi tyckte var bra och efter vad som fanns tillgängligt. Det gav festivalen en viss profilering, som med åren har etablerats och utvecklas. Vi vänder oss mot en musikintresserad publik och vi vill också bjuda publiken på lite upptäckarglädje genom att inte bara boka de mest självklara och önskade namnen. Det skulle ju bli ganska stereotypt i längden. Vi har en idé om hur en Arvikafestival ska se ut artistmässigt, sedan gäller det att boka ett program som kommer så nära den idén som möjligt. Tyvärr är inte alla artister tillgängliga, så det är ett ständigt givande och tagande.

Hur ser framtiden ut för Arvikafestivalen?
— Jag tycker inte att festivalen ska växa mer i omfattning. Området och en ideell organisation klarar inte av så mycket mer än det är nu. Däremot måste festivalen utvecklas och förändras för att vara intressant för publiken och för att vara inspirerande att jobba med.

Om du får drömma fritt, vilka band skulle du då vilja boka?
— Kat Onoma, Kraftwerk, Camper Van Beethoven och Future Sound of London.