SARDONIC TEARS
Enter Oblivion

Vad som befinner sig bakom det snygga obskyra omslaget är en kassett med fyra hårdrockslåtar. För det är vad man kan kalla SARDONIC TEARs musik — hårdrock. Men jag måste säga att jag hört fan så mycket bättre hårdrocksband än denna Vaxholmsbosatta kvartett. Förvisso är musikerna någorlunda kvalificerade, även om sången är föga intressant, men materialet är ganska tunt och sätter sig liksom inte.
Det låter förhållandevis professionellt, men redan på dessa fyra låtar märker man att de kör med samma grepp. Exempelvis både på ”Down Below” och ”Who’s the Fool” tar man bort ett taktslag i respektive riff för att få det att låta lite trixigt. Det kan anses som en småsak, men det känns ändock onödigt att använda samma slags tekniska finess på två ställen.
Ibland är musiken ganska bra, men de två sista trudelutterna suger great lazer. Nästsista ”Greed” är för monoton och avslutande ”Where’s Your Identity” låter som en distad, uppspeedad dansbandslåt. Emedan de är så kompetenta musiker, tekniskt sett, borde de kunna komma upp med något iöronfallande till nästa demo bara sångaren hade lite mer engagemang.