NADINE
Downtown, Saturday
Glitterhouse GRCD 443 (MNW ILR/MD) CD
***½

Nadine har dels det där karaktäristiskt varma, behagliga Missouri/Illinois-soundet som gjort Uncle Tupelo, Bottle Rockets och Wagon till aktade namn i altcountrykretsar, dels ett mer rytmiskt anslag, ett för countryrockare sällsynt groove som gör dem lite annorlunda. Det är dock inget hårt, hysteriskt sväng, nej ingalunda, utan mjuk, vilsamt, vaggande. Och till skillnad från Uncle Tupelo undviker Nadine alla former av punkrockkravader. På gott och ont. Ibland, speciellt mot slutet av skivan, skulle det behövas urladdningar.
Sångaren Steve Reichmann är inte jätteoriginell, men har en förtrolig, fin ton och vågar lämna ut sig själv. Sedan skriver han starka låtar. ”Shelter” är den som lämnar starkast avtryck. Den är så intensiv och bra att den faktiskt skulle ha platsat på svenska Alimonys otroliga debutalbum. Jag gillar också det sparsamma, men strategiska, användet av piano och orgel. Kan bli något riktigt stort.