NEJ! PRECIS EFTER MIN telefonintervju med Dr. Saturn inser jag att den viktigaste frågan aldrig ställdes: Finns det något samröre mellan honom och den oförutsägbare filuren Doktor Kosmos? Är de bittra fiender som möts vid stjärnornas ände för att utkämpa storslagna dueller om universums herravälde? Eller är de kanske ett intergalaktiskt radarpar som åker från planet till planet för att hjälpa varelser i nöd?
We may never know…
Dr. Saturn är inte helt okänd för SA-läsaren. I #31 blev han förärad ”Numrets Demo” och NB gjorde då en kort intervju. Nu är han aktuell med sitt debutalbum (preliminär titel ”Softly”), vilket inom en snar framtid kommer att ges ut på den rätt färska skivetiketten Dorian (Border). Är ni förtjusta i välproducerad, starkt sextiotalsdoftande popmusik torde detta falla er i smaken.
En söndagseftermiddag sätter jag i gång videon för att spela in den utmärkta TV-serien ”Dr. Who” (ännu en doktor! Är detta ett tecken?) och slår sedan en signal till Orsa, där Dr. Saturn, alias Daniel Sandvik, huserar. Där försiggår de sista finputsningarna på debutplattan.
— Jag gjorde faktiskt klar den sista riktiga låten i dag, berättar Daniel. Det enda som behövs nu är en kort liten epilog, mest för att jag vill att skivan ska innehålla tio spår och ge intrycket av en fullängdare, trots att den inte blir längre än tjugofem minuter. Priset kommer dock inte att ligga högre än för en EP.
Använder du dig av några hjälpmedel som datorer och samplers när du spelar in?
— Nej, inget sådant. Jag spelar alla instrument själv, utom trummor, som jag aldrig lärt mig. Trummaskin funkar bra för mig.
Betyder detta att vi aldrig kommer att få se Dr. Saturn live?
— Njae, det är inget som ligger för mig. Möjligen då att spela i ett annat band, men inte med mina låtar.
— Tyvärr är det väldigt dåligt med popband i Orsa. Det finns väl några högstadiekillar som spelar punk och ett antal gubbrockband som uppträder på pubarna, den sorten som finns överallt i Sverige.
Kanske man skulle fråga hur länge du har sysslat med musik?
— Sommaren ’95 köpte jag min studio och det var då jag provade på att göra pop för första gången, men jag har alltid hållit på och skrivit låtar.
Vilka genrer rörde du dig i tidigare?
— Alla möjliga. Mest blev det nog techno, det är jäkligt kul att spela in sådan musik, men kanske inte riktigt lika kul att lyssna på sedan. Lite klassisk musik också, faktiskt. Jag gillade inte att sjunga på den tiden, därför höll jag mig till det instrumentala.
I demointervjun nämnde du att ditt kommande material skulle vara hårdare och mer gitarrbaserat. Det är ingenting som märks på plattan?
— Nej, jag gjorde faktiskt ett försök, men insåg att min röst inte passade till heavy metal. Det var bara att återvända till sextiotalet.
Du sa också att det troligen skulle bli ett namnbyte ifall ett skivkontrakt blev aktuellt?
— Jag funderade ett tag på att korta ner det till enbart Saturn, men det skulle kunna ge intrycket av att jag är ett band, så det slopades.
— Förresten är det svårt att hitta på ett bra namn, men det är ju ändå inte så viktigt vad man heter. Se bara på Beach Boys, de har ett gräsligt gruppnamn, men musiken de spelade in var fantastisk. Förhoppningsvis kan folk uppskatta min musik även om de skulle avsky namnet.
Jag misstänker att du inte lyssnar särskilt mycket på modern musik?
— Det har du rätt i, sjuttiotalet ligger mig närmast hjärtat för tillfället. Det har blivit mycket Elton John den senaste tiden, de tidiga skivorna. Sextiotalsmusiken lyssnade jag mest på för fyra-fem år sedan. Den är jävligt bra, men man blir less. (Pah! JL)
Den måste sitta i märgen på dig, med tanke på hur dina alster låter.
— Visst, det ska villigt erkännas. Bra musik är det, som sagt.
Finns det då några av dagens band som tilltalar?
— Jag köper väldigt få nya skivor, men Suede är bra, och Supergrass. Kula Shaker hör också till favoriterna. Det är väl de tre bästa banden. Oasis har jag inte mycket till övers för, jag har plattorna, men lyssnar aldrig på dem…
Hur då ser framtiden ut för Dr. Saturn?
— Det har jag inte funderat särskilt mycket på, jag är glad bara över att få ge ut en skiva. Jag har inga planer på att satsa professionellt på musiken. Det är en jätterolig hobby, men är nog svår att försörja sig på. Att sälja stora mängder är inget jag strävar efter, finns det bara folk där ute som tycker om skivan är jag nöjd.
Redan nu finns ett smakprov på doktorns musik ute i handeln. ”Settle Down” är inledningsspår på ett nytt samlingsalbum från Dorian, betitlat ”True To You”, där tjugoen relativt okända indieband får chansen att visa vad de går för. Ta gärna en titt på det också!
Lämna ett svar