THE LUCKY SEVEN
Loveleavable
Wounded WR 09 (House Of Kicks) CD
***½

I takt med att den amerikanska hardcorevågen sköljer över oss så poppar det upp en och annan liten ö av inhemsk dito mitt bland alla indiedroner och nypunkare. Norrland har sin Northcore och Göteborg sitt eget Pantera och Finspång har alltid haft en stark hardcorescen. Men med undantag av Gävles Ashram så har alla band som sprungit upp varit relativt mediokra kopior av sina stora idoler.
Och så ner dimper The Lucky Seven. ”Typ Bad Religion…” får jag höra från den som vanligt väl insatte chefredaktören. Men döm om min förvåning när efter den första, faktiskt rätt så tråkiga plankningen, det helt plötsligt uppenbarar sig något som skulle kunna vara på väg att växa till sig. I motsats till de flesta av sina svenska kollegor så kan The Lucky Sevens Andreas sjunga och bandet bakom honom har flera växlar att använda. Det är inte bara ”fullt ställ, inget lell” som gäller, och det tog mig flera dagar innan jag kom på vad ”Loveleavable” så starkt påminde mig om.
The Lucky Seven är inte Finspångs Bad Religion, de är alldeles för bra för att få dras med en sådan trist jämförelse. The Lucky Seven är ett svenskt substitut till Buffalos Goo Goo Dolls. Stolt, nästintill anthemisk hardcoredoftande powerpop, i rakt nedstigande led från Replacements och tidiga Soul Asylum. Låt ”Proud” bli en ledstjärna och The Lucky Seven skulle utan tvekan kunna vara det band som med lite finslipning och trimning blir svensk hardcores räddning.