TYPE O NEGATIVE
Bloody Kisses
Roadrunner RR-9100 (Reel/MD) DLP/CD
**½

LIFE OF AGONY
River Runs Red
Roadrunner RR-9043 (Reel/MD) LP/CD
****½

På ”Slow, Deep And Hard”, New York-bandet Type O Negatives debutskiva, öser sångaren hinkvis med dynga över sin före detta flickvän, som han återupprepade gånger ertappat i sänghalmen med andra karlar.
Den gamle Carnivore-vokalisten Pete Steele hyser även på ”Bloody Kisses” ett aldrig sinande hat mot omvärlden och är om möjligt än mer sjukligt deprimerad, så fylld av ångest att man bara väntar på att han ska plocka fram sin Gilette Sensor och göra slut på plågorna en gång för alla. I ”We Hate Everyone”, skivans enda riktigt fulländade spår, spyr han med ironi ut sitt förakt över människosläktet.
Musikaliskt är ”Bloody Kisses” en naturlig fortsättning på ”Slow, Deep And Hard”. Alltså en blandning av de bästa beståndsdelarna från Sisters Of Mercy, Black Sabbath, Fields Of The Nephilim och Danzig. Trist nog har inte Pete och hans kumpaner vett nog att inse när en låt bör ta slut. Som exempel mäter skivans inledande två låtar en sammanlagd speltid om tjugo (!) minuter. Det enda som räddar denna dödsförhärligande platta är att man placerat ut korta, snabba och extremlånga mastodontstycken med god blandning.
”Bloody Kisses” förtjänar egentligen att höjas till skyarna, för inga andra gör så svart gothrock som Type O Negative. Å andra sidan spelar inga heller så gäspframkallande musik som Type O Negative gör i sina mest egotrippade stunder.
För den som vill njuta av bra depressiv musik utan att drabbas av ett plötsligt narkolepsianfall är Life Of Agony ett verkligt kap.
”River Runs Red” är en mörk och dyster platta som handlar om människor på livets skuggsida, om känslan av vanmakt, om självmordstankar. Parallellerna till kollegorna i Type O Negative är slående. Bidragande faktorer är Josh Silver som producerat båda bandens skivor och Sal Abruscato, trummis i Type O Negative som gästar bakom virvlarna på ”River Runs Red”. Men Keith Vaputo och hans två musketörer förirrar sig aldrig in i den gotiska symfonirockens groteska dimmor.
Life Of Agony har gjort ett lysande potpurri av hänsynslöst brutala tongångar och sällsamt vackra och mjuka melodier. Hela skapelsen är minst lika inbjudande som reklampelaren med Anna Nicole Smith i korsningen här utanför.