18TH DYE
Crayon
Cloudland RAIN 007 (import) MCD
****

Det här är den platta 18th Dye fick göra som pris när de av tyska branschrepresentanter utsägs till bästa nya tyska band i våras. Trots att de alltså är dansk-tyska.
Här finns en omisskännlig 18th Dye-minimalism, en no bullshit-rättframhet som känns igen från debuten ”Done”. Men ”Crayon” har ett annorlunda melodiskt yttre, en mer omedelbar popkänsla om man så vill. Mer optimism och lössläppthet än den förhållandevis strama föregångaren.
I ”Ray” står Piet och solar sig och mår gott när Heike smyger upp och borrar ett pekfinger i sidan på honom: ”But what if they beat you?”. ”Mystics II” är ett långt stolt intro som plötsligt imploderar in i ett John Lennon-”I-Am-The-Walrus”-lyckligt simmande i varmt saltvatten. ”Aug.” ångar på som Sonic Youth i polotröjor och utsvängda jeans. Heikes bas är precis rätt ostämd.
Detta är en liten glimmande pärla i sanden. Ta på cyklopet så ser du den.