Stry Terraries grupp heter Babylon Blues. Aktuella LPn kallar han ’Utanför Eden’. Slitz fångade rockreptilen från Malmö för att diskutera mytologi…

Det har varit ganska tyst om Stry Terrarie det senaste året: ett par ströturnéer, en och annan produktion (främst då Creeps-LPn) och lite nya inspelningar med bandet Babylon Blues.
Egentligen en hel del, men utåt har det varit lugnt och stilla.
— Arbetet med nya LPn har tagit mycket tid, säger Stry, lika vagt och undflyende som alltid. Sedan har vi kanske inte jobbat så där värst effektivt…
Den här gången är Babylon Blues ett ”riktigt band”. Inte bara en samling musiker som lånats in från Wilmer X. Med i gruppen i dag är, förutom Stry och gitarristen Micke Westergren, förre Wilmeriten Thomas Holst på bas, Mats Bengtsson på orgel och Peter Strauss på trummor.
— Men det märks på spelningarna, menar Stry. I studion är det mest Micke och jag.
För nästan exakt ett år sedan kom Babylons debut-LP ’I Labyrintens Hjärta’ och möttes av idel lovord i svensk press. Inte att jämföra med mottagandet av singeln ”Har vi inte grävt för många hål”, men i alla fall. Det såg ut att lyfta igen för den gamle Imperiebyggaren och Ebba Grön-medlemmen.
Men rosor i pressen och gigantiska försäljningsframgångar hänger inte så ofta ihop. Trots en ansenlig mängd getingar, drakar, stjärnor och alla andra markeringar har ’I Labyrintens Hjärta’ inte sålt mycket mer än…
— 2000 exemplar, suckar Stry. Inte speciellt mycket.
’Utanför Eden’ är namnet på den nya LPn och lär, om man ska tro Stry själv, vara en naturlig utveckling på den lite spretiga pop och kantiga rock som frodades på debut-LPn.
— Det är väl ungefär lika poppigt som på förra plattan, försöker Stry beskriva sitt nya epos. Kanske en aning mer enhetligt. Sedan tycker jag nog att låtarna är bättre.
Något annat svar var väl knappast att vänta, eller hur?
Titeln på plattan är tagen efter en låt som inte klarade av det slutgiltiga urvalet. Men naturligtvis finns det även ett symboliskt värde och ’Utanför Eden’ slår onekligen an en rebellisk ton.
— Man är ju inte precis innanför murarna, skrattar Stry. Men ändå rätt nära och det går att föreställa sig vad som finns där inne.
Nu är bara frågan: när kommer ’Utanför Eden’? Eller har den redan kommit, vilket var tänkt när Slitz ringde upp sångaren och gitarristen? Eventuellt fanns det risk för några ommixningar som skulle göras i allra sista stund. Själv var Stry inte nämnvärt trakterad över denna eventuella försening och när Slitz nådde tryckpressarna var saken inte riktigt klar än.
— Det finns ju en tidsspärr i och med att turnén redan är spikad, suckar Stry. Jag är inte missnöjd och man kan fråga sig om det verkligen är värt det. Kommer det att märkas? Det finns de som tror att folk inte kommer att orka lyssna på plattan, att skivan har den sortens ljud. Det tror inte jag, men ju mer det pratas om det, desto osäkrare blir man. Det är jobbigt.
— Och vad fan, fortsätter han efter en konstpaus. Det är ju låtarna man ska lyssna på, inte soundet.