MY DYING BRIDE
The Light At The End of The World
Peaceville CD 79
13/13

Efter förra MY DYING BRIDE albumet 34.788%… Complete blev jag lite orolig att även dessa brittiska dysterkvistgudar skulle fastna i industri- och ”Kolla-grabbar-vilka-udda-ljud-jag-kan-få-fram-på-min-keyboard” träsket, som så infernaliskt många andra redan gjort…
Förra skivan var inte dålig, men man kunde inte låta bli att oroa sig för vad som skulle kunna komma. I stället slås jag på käften av ”riktiga” MY DYING BRIDE tongångar som inte hörts sedan Turn Loose The Swans, om än med ett uns av nytänkande och fräschör. Dom har ju till och med plockat fram gammelloggan.
The Angel And The Dark River var ju kanon liksom Like Gods of The Sun, men Turn Loose The Svans nog det allra bästa som M.D.B. har presterat, enligt mig, hitintills…
The Light At The… är bättre ändå. Det här är fanimej så bra som det kan bli, tungt, deppigt och dystert men framför allt: 71 minuters speltid på 9 låtar, varav 6 st är över 7 min… (3 st över 10 minuter).
Aarons klagande och bitvis jävulska stämma ger begreppet ”ångest” dess rätta ansikte och texterna, så förbannat djupa och obehagliga, är ju tamejfan genialiska.
Det är så här det skall framföras, och inte med en massa skrammel som ingen kan uppskatta, det här är ingen genre, det är MY DYING BRIDE och dom är här för att regera!
Kan inte annat än ge full pott till Aaron och hans hejdukar, men kanske skulle en varningstext på konvolutet. ”Ej för självmordbenägna”, vara att rekommendera…