När Gerth Martinsson spelar bas i Problem är det Stefan Ahlqvists låtar han spelar.
När jag pratat med Problem om deras musik har Gerth varit fåordig. Stått vid sidan om, leende.
Så när det nu ska handla om måleri och konstnären Gerth Martinsson är min första fråga självklar:
När du målar, uttrycker du då det du inte kan uttrycka i Problem?
Gerth tittar på mig:
— Jo. Så är det kanske.
Gerth Martinsson var en av tio i samlingsutställningen ”Ungt måleri Skåne” i Malmö vid månadsskiftet januari-februari.
Hans målningar är färgglada. Färgerna rena, klatschiga. Olika föremål — som rädisor, färgtuber, TV-rutor, korvbitar, Janne Långben-händer, slipsar och bokstäver — flyger omkring på målningarna.
Det är direkt målat — som dom graffiti-målare i New Yorks tunnelbanor som nu stigit in på gallerierna och blivit graffiti-konstnärer.
— Psykedeliskt. Popkonst. Lite reklamigt.
Säger Gerth själv.
Jovisst. Visst är det 60-talets affischkonst och Andy Warhols soppburkar som går igen också.
Jag frågar lika självklart — eftersom Gerth ju är musiker, men också för att rockmusiken inspirerar mycket av dagens unga konst — vilken musik man ska ha som bakgrundsmusik till Gerths tavlor.
— Iggy Pop, kanske.
Säger Gerth.
Amerikansk psykedelisk västkustrock från 60-talet, punk och syntmusik. Samtidigt. Säger jag.
— Musiken är nödvändig för att kunna måla, säger Gerth. Jag har alltid musik på när jag målar. Störig musik. Alltid störig musik.
Dina tavlor — inte formerna, men färgerna, färgglädjen — påminner om konst jag såg i New York, berättar jag för Gerth.
George Green och ????. Fast deras målningar är mycket större. Färgerna ligger tätt-tätt inpå varann.
Deras målningar är lika vackra, lika livssprudlande, lika glädjefulla, lika bra och fantastiska och lika meningslösa — fast det sista säger jag inte till Gerth.
Och meningslösa…
Då pratar jag 60- och 70-talsspråk då det ju ansågs meningslöst att skapa konst utan socialt budskap.
Gerth Martinssons enda budskap är — såvitt jag förstår — att vi som tittar på hans konst ska livsbejakas. Vi ska bli glada.
Är det meningslöst? Svara själv.
Lämna ett svar