RAR’s Greatest hits
(RARecords)

Det var inte enbart Eric Claptons stöd åt Enoch Powell i National Front som skapade Rock Against Racism i det sena sjuttiotalets England. Det var och är ständiga trakasserier mot svarta, indier, pakistaner från högerrebeller och polis. Mot punkare och andra grupper används mycket våld, skapas mycket aggression.
Så resultatet med ett samhälle i ekonomisk och social kris var en rörelse, RAR, och en massa upprorisk och anklagande musik. Festivaler och protestmöten mot rasister, sexister och nazister organiserades. Allt utanför de traditionellt byråkratiska vänsterpartierna i England.
Den här skivan är bara ett urval av de band som ställt upp under RAR-baneret, Clash, Elvis Costello, X-Ray Spex, Steel Pulse och tio andra. Inspelat under två års tid och utspritt över landet. Lika splittrat är skivan som dokument, men några guldklimpar finns det.
Poly Styrens ”Oh bondage up yours” är fortfarande en av de punklåtar som bäst förenar energi och protest, musik och text. Och Costellos ”Goon Squad” hörs i rätt sammanhang, få har lyssnat in på hans politiska sida som den här skildringen av högerrebellerna som dumdrygt går i NFs ledband.
Men som de flesta samlingsplattor räcker det inte med ett politiskt tema, eller som oftast ett kommersiellt motiv, för att hålla intresset uppe. De enskilda gruppernas musik blir lidande. Då hjälper inte RARs största kulturella framsteg att förena vita punks och svarta reggaemusiker i en gemensam kamp. Där har de lyckats i praktiken.