Tommy Ekman var alltid lite av en outsider i Style. Medan de andra i bandet pratade, tjoade och underhöll jornalister höll han en låg profil. Men trots det tvekade han inte om sin egen solokarriär.
— Jag förstår inte varför det inte skulle gå bra, jag har så mycket rutin, säger Tommy.
Visst var han lite orolig för hur det skulle bli att stå ensam på en scen, men under första turnén avhjälpte han det genom att turnera tillsammans med Christer.
— Det är ju ändå alltid Gigi och Christer som varit frontmän, sade han. Hans soloplatta “Tommy” blev populär. Kanske inte lika populär som Christers debut, men musikstilarna är lite olika.
— Jag sjöng många av låtarna i Style, jag skrev mycket också, berättar han lugnt.
Utåt sett är Tommy en mycket lugn och sansad person. Men han berättar att han har ett vansinnigt temperament, när ilskan väl blossar upp. En gång slog jag sönder ett ben i handen, när jag slog den i en vägg, skrattar han lite förläget.
— Jag kan bli alldeles rasande, men det går över ganska snabbt.
Vad är det då som kan göra Tommy som en rasande furie?
— Jag är ganska svartsjuk av mig, så det kan vara en anledning. Sedan hatar jag att bli illa behandlad när det gäller service. Om en expedit nonchalerar mig, eller så. Då vänder jag bara på klacken och går, oavsett om jag just hade bestämt mig för att köpa den där nya skinnsoffan…
Tommy jobbar inte bara med egen musik, han jobbar också som producent åt andra artister.
— Under de år det gick trögt för Style var det så Christer och jag höll oss kvar i musikbranschen. Det här är en bransch som man snabbt blir bortglömd i, då gäller det att göra andra saker inom branschen. Annars slutar man existera…