SECOND OPINION (4) innehar ett visst mått av talang, men blir snabbt väldigt tråkiga på “Protocoll ’94 O.D.”. Musiken beskrivs enklast som ren synth utan krumbukter. Här finns både häftighetsförsök och poppigare alster. I början låter det bra, men tyvärr är glädjen kortvarig. Jag vill uppmana Second Opinion ett nytt försök med en ny demo.

31 SECONDS (5) har samma avsändare som Second Opinion och de är enligt bifogat informationspapper ett technoprojekt. Jag måste dock säga att det låter som vilket bodypopband som helst som inte lyckats krångla sig ur samma sequencer-slinga låt efter låt. Resultatet av blippet och dunket blir en sömnig men fullt kompetent sörja.

SEVEN TREES (5) låter väldigt mycket som Klinik på den tiden som det begav sig. De förmedlar en depressiv och monoton stämning. Korta avhuggna basljud och trummor blandas med svepande längre ljud. Skillnaden är nog främst att Klinik aldrig lyckades variera sig som Seven Trees gör. För att vara en debutkassett tycker jag att det lovar gott även om marknaden nog är mätt på industribody.

MGR (5) låter onekligen som Front Line Assembly och Skinny Puppy. Halvsnabb bodymusik fylld av samplingar och sång, med en hel del effekt, kännetecknar MGR (MGR står för Machine Gun Revolution…). Lite beröm ska de ha för den snygga kassetten med separata textblad till samtliga låtar. De har verkligen ansträngt sig för att få till en snygg helhetsbild. MGR är ett ambitiöst band som borde göra allt för att sälja sig till bodymusikens förlovade land: Tyskland.

THIRD DOOR LEFT (6) består av tre tjugoåriga killar från västkusten. Med “The Cyber Exhibition” vill de visa för oss vad man kan lyckas med under sitt första år. Jag brukar försöka hitta likheter med andra grupper för att beskriva musiken men här är det inte lätt. Det låter bitvis som en konstig mix av Front 242 och Telex om nu någon får ihop det? Musiken de spelar är långsam body medan sång och synthljud för tankarna tillbaka till det tidiga 80-talet. Mixen av detta är både bra och rolig och trots den fåniga titeln lyckas man bra. På kassetten har man inkluderat en cover på Front 242s “No Shuffle” (coverversionen, inte singelomslaget red. anm.). Den låter egen utan att förlora kvaliteten från originalet.

MENTAL FERIOE JOCKITCH (6) är gamla bekanta för er som följt med här i spalten ett tag. På “Feedback” blir resan in i crossoverland allt farligare och besvärligare. Trumhinnan torteras av tung elektronik och elaka gitarrer. De har lyckats med en bra mix av dessa ljud och hopp om en färd tillbaka till den civiliserade världen finns trots allt. Kassetten innehåller fyra låtar i rejält tempo, och det är tur att de inte är fler till antalet för att för mycket av den här varan kan orsaka permanenta skador. Det finns fler stygga smålänningar än Cat Rapes Dog!

CANDYLAND (7) recenserar jag med viss tvekan. Egentligen anser jag att man bör skicka in mer än en låt på kassetten för att få den recenserad. Däremot gör Candyland så bra ifrån sig så det får gå för den här gången. De sorteras nog främst in under EBM, men med alla samplingar så snuddar de vid många andra stilar också. Crossover, synthpop och en och annan jazzinspirerad sak finns med. Resultatet är röjigt och välproducerat. Kanske det senare också förklarar varför kassetten bara innehåller en låt?

DARK SIDE COWBOYS (7). Välkomna till Filmkrönikan! I dagarna har gänget bakom “Ars Moriensis” släppt sin tredje film utan bilder, “The Hall of Pain”. De har här lämnat den laglösa västern och traskar snarare genom mörka korridorer i ett slott i Transylvanien eller Stephen Kings Castle Rock. Mörkret når oss via Dark Side Cowboys gitarrer och synthar. Likheten med Fields Of The Nephilim blir mer uppenbar och det är ingen munter mask man ikläder sig efter en genomlyssning. Däremot, ta fram den mitt i natten, spola förbi det fåniga svordomsintrot och se upp för spöken!

O, CLOUDS UNFOLD (7) förmedlar sin väderleksrapport med annat än glädje. Det här är dystert och mycket bra. Tyvärr gör den otroligt dåliga produktionen sitt till och sänker betyget en aning. För att vara en ettåring har de skapat ett näst intill mästerverk. På kassetten “Treasures of Darkness” levererar de fem mycket lyckade kompositioner, men bry dig inte om att vända bandet, för som Shakespeare sa: “The Rest Is Silence”.

MICKEY DOWN UNDER (8) gör sin alldeles egna, särpräglade och synthinfluerade popmusik. Det är mycket dansvänligt, och trots att jag nog skrämmer några måste jag säga, hip-hop-influerat. På sin medskickade promo-bild ser de ut som John Travolta och Olivia Newton-John ur filmen “Grease” men lyckligtvis så låter det inte så. Jag tycker definitivt att de är värda ett skivkontrakt med sin annorlunda synth-/pop-/dansmusik.

KONTAKT

Skicka demos, info, konsertdatum etc till:

Release
On Metal
Box 7144
402 33 GÖTEBORG
fax 031-7750083

Vi arrangerar även konserter i Göteborg.

Second Opinion & 31 Seconds
Johan Öjebrink
c/o Maria Bülow
Södra Långgatan 20B
392 32 KALMAR

Seven Trees
c/o Johan Kronberg
Ånstagatan 17B
702 32 ÖREBRO

Candyland
0499-14356

Dark Side Cowboys
Moriensis Productions
Skogsstigen 6
830 70 HAMMERDAL

MGR
c/o Sjödin
Brantingsgatan 37
115 35 STOCKHOLM

O, Clouds Unfold
c/o Johan Wahlin
Magistratsvägen 55:Å 101
226 44 LUND

Third Door Left
c/o Rikard Notblad
Rönnvägen 6
453 37 LYSEKIL

Mickey Down Under
Järnvägsgatan 11A
461 31 TROLLHÄTTAN

Mental Feriae Jockitch
c/o Martin Carlsson
Nydalavägen 6B
352 48 VÄXJÖ