När den stora metallhardcore-vågen nådde Sverige runt 1993/1994 så resulterade det i en hel uppsjö av nya fanzines.
I dagens läge finns inte många av dem kvar.
Jag har frågat tre gamla zineredaktörer om livet förr. För att den rätta nostalgi-känslan ska infinna sig så har våra forna fanzineredaktörer även bjudit på vegetariska recept, som då var obligatoriskt.

FORK — Mattias Jakobsson

Varför la du ner ditt zine?
— Kommer inte riktigt ihåg vad som hände faktiskt. Det fanns nog ingen genomtänkt anledning, tror mest jag blev lat, tjock och mer intresserad av att leka med min dator än att recensera circlepits i Pelarsalen i Oskarshamn.
Jag började skriva en del på tvåan faktiskt, men sen rann allt ut i sanden på nåt obegripligt sätt.
Har alltid haft lite svårt med att motivera mig till att göra saker mer än en gång, en ganska rutten egenskap tyvärr.

Vad var positivt och vad var negativt om du ser tillbaka på den tiden (’94-’97)?
— Det fanns en schysst naivitet och kreativitet på den tiden. Även om mycket var väldigt likriktat så höll alla på och skapade något.
Hur uttjatat det än är så är DIY-dealen en sjukt bra grej. Fanns också ett grymt stort intresse och engagemang. Man åkte liksom 20 mil en vardag för att se Undisoutless stå & skrika ut sitt missnöje på nån sunkig fritidsgård.
En hel del av det engagemanget känns det som att många av oss har tappat nu, säkert i och för sig till fördel för något annat.

Vad pysslar du med nuförtiden?
— Rätt mycket data.

90-talets bästa skiva?
— Damn, går inte att svara på. Hoppas på att jag fortfarande inte hört den.

Recept

Currysoppgryta.
Innehåller: 1 purjo mycket curry 2 buljongtärningar 1 ½ dl ris 0,8 dl grädde en banan 8 dl vatten mörkt bröd och ost.
Skiva sönder purjon och bryn den tillsammans med riset och curryn i lite olja, i 3 min kanske. Häll på vatten & buljong och låt det koka i 10 minuter. Skiva under tiden bananen i snygga bitar & lägg sen i den.
Koka ytterligare 8 min och häll sen i grädden och rör runt.
Servera på direkten med mörkt bröd med ost på.

Potatis & purjosoppa.
Innehåller: 4 potatisar 1 gul lök 2 purjo 1 kruka färsk basilika Chremé fraiche 2 buljongtärningar.
Hacka lök & purjo & fräs i en stor kastrull i 5 minuter. Slå sen på 1,2 liter vatten, buljong och skivad potatis.
Låt det koka i 18 minuter.
Samtidigt hackar du basilikan & rör ihop den med 2 dl chremé fraiche. När det kokat färdigt mixar du hela soppan, förslagsvis med en stavmixer (grymt köksredskap).
Sen är det bara att krydda med svartpeppar & salt, servera med en klick basilika/frech chremé & äta sig riktigt tjock.

WEAKNESS — Christian Söderholm

Varför la du ner ditt zine?
— Jag har egentligen aldrig lagt ner fanzinet, men eftersom jag inte gjort något nytt nummer av Weakness sedan #4 (som kom ut i början av ’98) så antar jag att Weakness är ganska dött och begravt.
Anledningen till att jag slutade att göra nya nummer hade att göra mest med tidsbrist men även att jag förlorade otroligt mycket pengar på kalaset.
Delvis för att jag var lite för optimistisk i min bedömning av hur mycket jag kunde sälja när jag tryckte samt att mina ”distributörer” nästan aldrig betalade mig. Jag har än i dag kanske bara fått betalt för ungefär 50% av alla fanzines jag skickat ut av nummer 3 och 4.
Jag tappade väl tack vare det lite intresse i verksamheten och beslöt att jag skulle vänta med att göra ett nytt nummer av Weakness tills jag fått tillbaks pengarna.
Det lär förmodligen aldrig att hända…

Vad var positivt och vad var negativt om du ser tillbaka på den tiden (94-97)?
— Positivt var alla kontakter jag skaffade mig genom fanzinet, många har jag kvar än idag även om jag har tappat kontakten med många också.
Det var även kul att få skriva om musik, intervjua band, skriva recensioner etc.
Mot slutet tyckte jag även att själva layout-arbetet av fanzinet var kul. Negativt var att det tog så extremt mycket tid om det skulle bli så bra som jag ville. Det kostade dessutom en massa pengar att trycka och det var inte riktigt värt all energi och pengar i slutändan. Vissa saker var dessutom rent tråkiga, som att packa, posta, sälja och driva in pengar.

Vad pysslar du med nuförtiden?
— Jag bor numera i Stockholm sen ett par år tillbaka. Här har jag jobbat med lite olika saker och pluggat lite. Sen ett halvår tillbaks har jag börjat jobba som formgivare på en webbyrå, något som faller mig i smaken väldigt mycket.
Efter att jag slutade att ge ut Weakness har jag gjort ett annat litet fanzine som hette The Last Time We Saw Paris som bara kom ut i ett split nummer ’98 med 8×8 från Wien och under dom senaste 1-2 åren har jag skrivit lite recensioner och artiklar för truckfighter.com. Jag driver också ett skivbolag lite halvhjärtat, Her Magic Field.
Nyligen har jag börjat försöka spela musik själv samt att jag försöker designa t-shirts med några kompisar under namnet CottonFarmers som vi ska försöka lansera som någon typ av klädmärke nu i vår/sommar.
Man kan lugnt säga att jag håller igång min kreativitet.

90-talets bästa skiva?
— Extremt svårt val mellan Quicksand ”Slip”, Fugazi ”End Hits” och Tortoise ”TNT”.

Recept

Kinafärssås — 2 personer (eller en hungrig person eller 3 inte sa hungriga personer)
En utsökt matig rätt som passar alla typer av anrättningar, såväl som för bjudningar. I mitt förslag bjuder jag på potatismos men även pasta är fint till.
1 burk Mrs Cheng’s Kinafärs (finns oftast i vanliga mataffärer eller i en hälsokostaffär)
1 burk Mrs Cheng’s Bambuskott (ja det är faktiskt gott)
ca 6 stycken färska champinjoner (är du en fattig stackare utan smak får du väl köra med en konservburk)
en skvätt (soya/fusk)grädde (eftersom jag inte är vegan så använder jag matlagnings-grädde)
Så här gör du.
Hacka upp Kinafärsen och lägg det i en stekpanna, eller för oss lite mer vana/seriösa i köket, en wokpanna.
Om du är smart så häller du över oljan som finns i burken i pannan innan du hackar. Hacka i champinjonerna och lägg i bambuskotten också.
Låt det hela stekas en bra stund så det blir fint och brunt. Tillsätt sen grädden och det är klart. Eventuellt kan du peppra/salta lite men det brukar inte behövas eftersom kinafärsen är kryddad.
Servera nu med potatismoset. Om ni inte vet hur man gör potatismos så kan ni köpa pulvermos, det är enkelt.
Till detta dricker man naturligtvis något riktigt onyttigt som t.ex. läsk.
Jag önskar en smaklig måltid!

COMMITMENT X — Daniel Fagerström

Varför la du ner ditt zine?
— Jag kan inte påstå att jag bestämde mig för att lägga ner det, för så var det inte. Det rann ut i sanden och kändes inte lika intressant som det gjorde när jag började. Jag hade gjort ett fjärde nummer och sedan blev det inget mer. Det rann ut i sanden. Men jag håller på att lägga planerna till ett nytt nummer #5 under namnet Commitment Spex.
Det kommer komma ut så fort jag får tid att skriva färdigt det.

Vad var positivt och negativt om du ser tillbaka på den tiden (’94-’97)?
— Det som kändes mest positivt var att det var mycket som var nytt för mig. Det var hela vågen 93-94 som fick mig att höja ögonbrynen för hardcore och Straight Edge överhuvudtaget så jag hade mycket att lära och många band att upptäcka. Det jag säger är inte att det inte är så längre, men då kändes det mer påtagligt än idag.
Det var positivt att det var så mycket folk som var involverade i Sverige då. Det negativa är i stort sett samma sak. Just för att det var sådan fokus på just amerikansk metalhardcore så var det många som fastnade i just den genren. Inklusive jag själv.
Visst fanns alltid Sonic Youth och Sebadoh alltid i bakfickan, men det var inte så fräscht på samma sätt som jag tyckte Snapcase och Earth Crisis var. Men jag kom snart på att världen var mer än bara muskler och nyktra dumhuvuden.
Samtidigt som jag ser tillbaka på den tiden med fler negativa minnen än positiva så vet jag att den har gett mig väldigt mycket. Jag kan heller inte förneka att det var en upplevelse att få se Snapcase på Bergslagsrocken 1994.

Vad pysslar du med nuförtiden?
— Jag ägnar nästan all min tid åt att spela musik och allting som kommer därtill. För tillfället spelar jag bas i Trapdoor Fucking Exit, synthar i Pharadox och strular på med Members of Tinnitus då och då.
Jag driver också Ideal Recordings tillsammans med Joachim och Klas från Göteborg, som har några släpp på nacken.
Resten av min tid spenderar jag i Årstamob-kollektivet i södra Stockholm.

90-talets bästa skiva?
— Slint — ”Spiderland”.
Klyschigt men sant. Ni läser väl Close-Up?

Recept

Farmor Lillys Hälsobullar
Dag 1:
3 dl Vetekross, 1½ dl Linfrö (helt eller krossat ger olika resultat, testa gärna), 8 dl vatten. Blanda och sov en natt.
Dag 2:
1 pkt Jäst utröres i lite ljummet vatten, 1 tsk Salt, 1 liter Vetemjöl (eller Grahamsmjöl. Blanda!) Blanda allt.
Det kommer bli en smet, så bli inte ledsen för att det inte blir deg.
Smörj två plåtar och klicka ut det på. Jäs i 30 minuter medan du lyssnar igenom första sidan på Unwound’s ”Challenge for a civlized Society” en och en halv gång och läser 40 sidor i första Harry Potter-boken.
Skjuts in i ugnen och grädda i 15 minuter på 225-250 grader medan du läser ytterligare 20 sidor och lyssnar på halva Beatles ”Revolver”.
Ta ut och njut.