Ibland kan sidoprojekt var livsnödvändiga för ett bands utveckling. Och i dubkollektivet Moder Jords Massivas fall, med dess 17 medlemmar, var det naturligtvis ofrånkomligt att de förr eller senare skulle börja yngla av sig. Mer överraskande är väl att Failures & Sparks, det första släppet på Flora & Faunas nya underetikett Idiot Wind skulle vara en skiva med ett electro-akustiskt alt.countryband vid namn The Chrysler. Och ännu mer överraskande att detta album i all sin enkelhet skulle vara ett av årets stora utropstecken. Ola Karlsson författar. Michael Lokner fotograferar.

The Chrysler består av fyra medlemmar som samtliga till vardags spelar i Moder Jords Massiva, men det naturliga fokus ligger på de bägge sångarna och låtskrivarna Anders E. Rudström och Pelle Lindroth. De erkänner också utan omsvep att det är deras projekt när jag träffar dem i Bouleklubbens fantastiska lokaler på Närkesgatan på Söder i Stockholm.
PELLE: Vi har skrivit låtar i ungefär två års tid med The Chrysler i åtanke. Vi började spela in i vintras, men det blev av olika omständigheter en onödigt utdragen process.
Bilden av albumet förändrades för varje pålägg och tidsperspektivet påverkade slutresultatet, något som basisten Herman Arwedsson, som tillsammans med klaviaturspelaren Nya Sampan fullbordar kvartetten, påpekar;
— För oss som musiker och inte låtskrivare var det både frustrerande och spännande att höra från gång till gång vad som hänt med låtarna. Man hade ju hunnit glömma bort vad man spelade själv, och ibland gav det i sig nya idéer.
Samtliga medverkande musiker, 12 st inalles, har anknytning till Moder Jords Massiva och Anders förklarar att det var av praktiska skäl:
— Dels umgås vi ju hela tiden i samma kretsar och dels känner vi varandra så väl, både som musiker och människor. Det finns egentligen bara fördelar med det.

ÄRAN för plattans magnifika sound, någonstans mitt emellan Lambchop och Yo La Tengo, tillskriver grabbarna Henrik von Eulers, men albumet hade naturligtvis inte varit någonting utan de tio små underverken till låtar, som demokratiskt fördelats till hälften på Anders, hälften på Pelle. Varför skriver de båda var för sig istället för tillsammans?
ANDERS: Det är inget vi medvetet valt. Det har helt enkelt blivit så. Däremot har vi naturligtvis bollat idéer fram och tillbaka under tiden.
PELLE: Jag har alltid skrivit låtar själv, för mig är det verkligen en ensamprocess. Men förhoppningsvis kan det bli att vi skriver mer aktivt ihop i fortsättningen.
Både Anders och Pelles texter känns angelägna och ligger klart över den annars relativt höga nivå svenska band håller nu för tiden. Mycket beroende på att de inte bara består av en massa smarta formuleringar utan har substans, samtidigt som de lämnar mycket över för fantasin. Man blir nyfiken på om de analyserar varandras texter.
ANDERS: Inte mer än att jag läser igenom Pelles texter för att få en blick för vad de handlar om. Jag vet ju att det han skriver kommer från hjärtat, att det är mycket ensamt reflekterande som ligger bakom.
PELLE: Likadant med mig. Jag behöver inte analysera för att känna att de betyder nåt för Anders. Jag kan glatt skråla med utan att lägga någon djupare innebörd i orden, även om de kanske egentligen är dödsallvarliga för honom.

DET som ligger i fokus i The Chryslers sound är Anders och Pelles röster. Ofta följs rösterna åt unisont för att sedan delas i bräckligt vackra stämmor, för att så småningom, knappt märkbart, smyga tillbaka till varandra igen. De har sjungit ihop i många år nu, framför allt i Moder Jords Massiva, och kan varandras röster och sångsätt utan och innan. Något som också är en fördel, får man förmoda. Pelle håller med:
— Det går ju ganska lätt att hitta stämmorna. Vi kompletterar varandra också bra, vi har ju ganska likartade röster som passar bra ihop.
Anders inflikar:
— Pelle är mer av en musiker än vad jag är. Han skriver och läser noter som ett rinnande vatten medan jag fortfarande jobbar på att lära mig spela gitarr ordentligt. Mitt nya projekt är att lära mig ta ett h-moll.
— Fast jag har tröttnat på att ta musiken så teoretiskt, även om det kan vara bra att ha i bakfickan ibland, säger Pelle.
Även om bandets i grunden avskalade låtmaterial inbjuder till livespelningar i unplugged-format är det inget som lockar någon av dem.
Hermann förklarar;
— Låtarna får så olika karaktär beroende på vilken sättning vi använder vid tillfället för giget. Vissa av dem känns inte alls bra att köra på bara ak.gitarr och sång, även om låtarna i sig håller även i det formatet.
Anders håller med:
— Vi arrangerar om låtarna ganska mycket live och det gör att de får ett helt annat liv när vi spelar ute.
The Chrysler har redan en ny platta inspelad och klar. Det blir en 10″ vinyl-EP, inspelad live i studion, som släpps i december (den innehåller för övrigt en cover av Belle & Sebastians Electronic Reneissance). Tanken är att CD:n, som än så länge bara är släppt i 700 exemplar, och vinylen ska jobba tillsammans och skapa ett namn för The Chrysler. Anders och Pelle avslöjar också att nästa släpp på Idiot Wind blir ytterligare en Moder Jords-medlem; Eric Beyond, och beskriver plattan som ”något helt unikt”.
De passar också på att påpeka att The Chrysler inte alls är ett sidoprojekt utan just nu prioritet ett.
— Moder Jords Massiva klarar sig ändå, som Anders uttrycker det.
Det gör de säkert. Och är bara resten av medlemmarna i närheten så begåvade som The Chrysler kan vi ha stora grejer att vänta framöver…