Sveriges färgstarkaste band ska även denna sommar ut och förgylla vår tillvaro på festivaler. Men med ambitionen att göra 100 nya låtar under 1997 så blir det dock inte så många festivaler i år. I den svenska huvudstaden fick Groove äran att träffa dessa kufar för en pratstund. Ett möte som kommer att gå till historien. De har aldrig varit med om något liknande.
— Replokalen är den viktigaste musikplatsen för oss och så Roskilde givetvis. Det var där man fick inspirationen till att starta sina egna rockambitioner, säger Thomas Öberg, sångare i Bob Hund.
Denna intervju äger rum på ett fik vid en hårt trafikerad gata i vår vackra huvudstad. Bilar och människor susar förbi i en väldans fart. Trots detta larm utstrålar dom två medlemmarna i Bob Hund ett lugn som får även mig lugn.
— För oss har 80-talet betytt mycket. Det var ju då man fick upp ögonen för musik, då man odlade sitt intresse. Jag rekommenderar Magnus Ugglas tre första plattor, de är verkligen bra, fyller basisten Mats i med.
När jag lyssnar på bob hunds musik ser jag gamla stumfilmer, t.ex. såna med Charlie Chaplin och Buster Keaton. Komik med stort allvar, det finns alltid en tanke bakom det de gör. Jag berättar att det var min tre år gamle systerson som introducerade bob hund för mig genom att tralla på ”Rundgång, gräslök fågelsång”. Thomas skiner upp.
— Det är ju det som det handlar om, det spelar ingen roll om man så sitter i sandlådan eller vid en bardisk. Vår musik är för alla på alla plan. Alla i bandet gillar enkla saker, enkla lösningar i musiken. Vi drar oss mycket för att hamna i ett fack eller en -ism. Vi vill hela tiden ha nya utmaningar. Just nu har vi ett band vid sidan om som ska köra på engelska men det blir bara ett hobbyband. Vi har inte ens något namn ännu. Vi får se hur det blir.
Vid det här laget steker eftermiddagssolen obönhörligt och stämningen börjar bli rätt uppsluppen. Bilarna tutar, folk pratar och fåglarna sjunger. Det har även smugit sig in en fjärde part i vårt samtal, nämligen en överförfriskad finsk gentleman. Han har ännu inte sagt något men hans kroppsspråk säger desto mer.
— För tillfället har vi flyttat till en ny replokal. Där har vi oxå en studio så att vi kan spela in i samma sekund som det börjar låta bra. Det är en dröm att ha det så, alla band strävar väl efter det men vi har haft lite tur och det är vi glada för. Nu har vi ingen press på oss när vi ska spela in som man lätt kan få ibland. Vi har även varit på turné i Norge, Danmark Och Finland. Responsen har varit bra, Finland var fint, säger Tomas. Jag fick prata engelska mellan låtarna. Svenska band har av tradition svårt att ta sig in på den finska marknaden. Det kanske beror på att vi är så olik finnarna, det är stora kulturella skillnader.
— Under denna turné upptäckte vi verkligen vårt musikintresse och tänkte att vi skulle strukturera vår tillvaro. Vi har sett alldeles för mycket nattliv genom åren och bestämde oss för att börja repa på dagarna. Nu repar vi måndag till torsdag med start kl 11.00, sen tar vi lunch och så fortsätter vi 16.30. Det har funkat rätt bra, ibland är till och med några av oss där tidigare än de andra. Vi är som ungar på julafton med tindrande ögon.
Hos den finske gentlemannen bredvid är läget som följer: oförändrat förutom en öl till innanför västen.
— I sommar ska vi spela runt på festivalerna i Norden. Hultsfred, Lollipop, Roskilde och en festival i Oslo. Vår ambition är att göra 100 nya låtar i år och då har vi inte tid att spela så mycket. Erbjudanden från festivalerna vill inte ta slut och vi känner oss väldigt smickrade. Det är så kul att få hålla på med det man älskar. Den här gången ska vi verkligen odla klart vårt musikintresse innan vi tar det vidare för att lägga på andra instrument.
Vadå för andra instrument?
— Jag tänker på instrument som vi inte har i vår replokal. T.ex. stråkar och vevbas.
En inspirationskälla som Thomas nämner är en dragspelare som de såg under sin turné.
— En stor fet man iklädd ett galonförkläde så att inte dragspelet skulle fastna i fettet. Det var sångaren från Pere Ubu som var ute solo. Han spelade så publiken tjöt av lycka extranummer efter extranummer. Efter konserten var han hungrig och fick en konsumkasse med pasta — otroligt bra. Kraftwerk och Velvet är oxå stora källor till glädje och inspiration. Vi tipsar varandra i bandet på ny och gammal musik. Texterna däremot kan komma lite från varstans, t.ex. ”Reinkarnerad exakt som förut” kom textidén från ett fotbollsspel som keybordisten Jonas trakterade i turnébussen.
”How much is Sweden taxi?” utstöter plötsligt vår överförfriskade finske antagonist. ”Where do you wanna go?” blir då den naturliga motfrågan. ”I go boat”, säger han leende. När vi informerar honom att det kostar c:a 50 kr fnyser han så där charmigt som bara en överförfriskad kan göra. ”Expensive!”
”I eat Swedish hamburger, coca-cola ant raismalais, 45 sweden crowns”. Vi nickar instämmande om att det är dyrt i Sverige men att det är värt det eftersom det är så gott. ”I vissit kussin in Sweden” blir nästa förbluffande kommentar. Både Mats och Thomas svarar artigt på frågorna som ställs till dom.
”I work now summer äilen esa äiset”.
”What’s your name?” frågar han Thomas och sträcker fram kardan. Varpå Thomas svarar: ”Thomas”.
”Jarmo” replikerar vår finske vän glatt.
Jarmo förflyttar sig nu tätt intill mig och ber snällt om papper och penna. Frukten av mötet mellan pennan och pappret och Jarmo kan ni se här under.
”What you like Linda Lampenius?” frågar Jarmo Thomas. När Thomas svarar att han ”actually seen her perform” vet inte Jarmo riktigt vad han ska säga eftersom han inte är så slängd på det engelska språket. Jarmo börjar nu bli lite orolig när han ser vad klockan är. ”Boat go five o’clock, my clock is four, must hurry”. Mats flikar då in att Jarmos klocka går efter finsk tid och att den egentligen bara är tre, då lugnar Jarmo ner sig något. Han frågar på nytt vad Thomas heter och levererar nästa fråga ”Why do Sweden people smile all the time?” Tro mig om jag säger att Thomas blir mållös!
Nu övergår snacket till hockey och vi får veta att Sverige är rätt bra i den sporten. ”Tack” säger vi. ”Many many Sweden people go beer beer between periods in hockey”. Av någon underlig anledning kommer intervjun av sig här, Thomas avslutar med att säga ”I like your hat” till Jarmo. Det håller vi andra med om oxå, det är en blågul skärmmössa utan skärm.
Lämna ett svar