HAN KOMMER vid åttatiden. Då har han ringt innan och frågat vilken busslinje han ska ta, samt orsakat panik genom att berätta att han är vegan. Jag håller på och fixar italienskt och har hällt lite grädde i såsen. Skit också. Bara att göra en ny sats, speciellt för honom, utan den förhatliga animalprodukten.
Ändå blir jag rätt nöjd med vad jag till sist ställer på bordet. Tagliatelle. En vegetarisk tomatsås med bland annat zucchini, färska champinjoner och mycket vitlök. Parmesan till mig. Caprese; utan mozzarella såklart. Nybakat chiabatta. Isvatten. Och så soft sjuttiotalsreggae i bakgrunden.
Ungarna ska egentligen gå och lägga sig, men vill se hur pass lik Mårten är jultomten i verkliga livet, så de stannar uppe och väntar. De blir inte besvikna. Egentligen känner vi ju inte varandra, jag och Promoe. Det här arrangemanget kom till när jag tog en chans och undrade om han inte skulle käka och sova över hos mig när han ändå var i Malmö. Så vi kunde få lite mer tid att prata. Så att intervjun kunde gå lite djupare.
Jag har funderat länge innan på vad vi egentligen ska snacka om. Vad som ska diskuteras. Alla vill prata politik med honom. Det kan jag i och för sig förstå; han skriker rätt högt vad han tänker och tycker om samhället och dess fel och brister. Men det som är unikt med Promoe är ju framförallt att han är en så fenomenal MC. Efter Serons avhopp har han inga kombatanter i Sverige. Man får åka över pölen för att hitta någon som kan jiddra. Hur har det egentligen gått till? Hur blev han så bra? Det är väl mer intressant än vad han tycker om globaliseringen och det nya pensionssystemet.
Så. Efter middagen städar vi undan och ställer fram schackspelet. Vi har spelat mot varandra en gång tidigare, ute i Årsta i Break Mecanix-studion en sen natt. Då vann jag. Inte så mycket på egen genialitet utan mest för att Mårten gjorde några fatala misstag som blev ödesdigra. Den här gången tar han revansch och slår mig rätt lätt. 1-1 i matcher, alltså.
Jag dricker te, Promoe vatten. På skivspelaren snurrar Augustus Pablo: East Of The River Nile (1978) och Gregory Isaacs: Cool Ruler (1978).

Samtal mellan Promoe och Tony Ernst, fredagen den 4:e maj, klockan 22:18 till 23:48.

PROMOE: Och sen på nästan alla frågor tycker jag att man kan svara på två helt olika sätt, hehehe…
TONY: Då är det bara att dra till med nåt av dom så blir det bra…
PROMOE: De flesta av mina svar brukar bli så; jag sitter och har värsta utläggningen och sen lägger jag till som en fotnot eller som en brasklapp att ”men, det kan ju va precis tvärtom också, förstås”…
TONY: Fast rätt ofta är det så! Jag blev intervjuad av Sydnytt idag och tanten tyckte att hiphopen liknade punken och frågade om det stämde… och på den frågan tycker jag verkligen ”ja” och ”nej”… då är det rätt svårt att svara…
PROMOE: True! Trizue Dizat!
TONY: Man har alltid fått en känsla av att du är så blyg och tillbakadragen, sansad… men sen på scenen är du så jävla vild…
PROMOE: Det är då jag släpper loss! Det skulle vara ganska tråkigt om jag stod på scenen och var som jag är i vardagen, hehehe…
TONY: Är du aldrig nervös?
PROMOE: Jag har ju ingen scenskräck eller nåt sånt där, men jag brukar kunna vara nervös innan… men bara så att det känns bra. Bra nervositet.
TONY: Är det inte svårt att komma ihåg alla sina rader? PROMOE: Jo… men om jag glömmer bort dom, så kommer alltid Matte eller Tommy ihåg dom. Det är inga problem.
TONY: De räddar dig alltså…
PROMOE: Ja… och publiken också, hehehe… Man behöver aldrig låtsas om det blev fel, det ser alltid bra ut hur man än gör. Det där var jag mer orolig över förut, nuförtiden så tycker jag att vad som än händer på scenen så är det bra och kul. Till och med när vi gör bort oss så är det skitroligt…
TONY: Det är en rätt så bra inställning.
PROMOE: Visst, då kan man garva åt det…
TONY: Hur har ni egentligen blivit så tajta som ni är?
PROMOE: Vi har ju spelat rätt mycket…
TONY: Men det kan inte bara ha med mängden spelningar att göra?
PROMOE: Nej, kanske inte bara. Det kanske har med inställning till saker och ting att göra också… Jag kommer ihåg första showen vi gjorde, i Vasaparken i Västerås, det var rätt kul faktiskt… det var innan Matte var med, så det var jag, Tommy och Mange… då var vi riktigt nervösa, speciellt för mellansnacket, det kan jag vara fortfarande, extra mycket om jag kör utomlands… men då gjorde vi så att för att undvika mellansnacket så hade vi mixat ihop alla låtarna, hehehe… men redan då, första gången, så var det grymt… det var skitbra! Dom som stod och kollade verkade helt chockade… de kände ju oss…
TONY: Ni hade egna färdiga låtar då?
PROMOE: Ja, fast vi körde på instrumentaler som inte var våra egna… vi hade släppt en demokassett redan, den första kom ju 1993, och den här spelningen var nog precis efter det… Men jag är dålig på årtal… vad var frågan innan egentligen?
TONY: Om ni är så bra bara på grund av att ni spelat så länge… men det stämmer ju inte eftersom ni var bra redan första gången ni uppträdde…
PROMOE: Det är konstigt det där. Vi har aldrig repat, jo, vi repade innan den där Vasaparksshowen, men annars aldrig. Någon gång genom åren har vi gått igenom en show, mer för att vi tyckte att vi hade fastnat i en sorts show och ville ta det vidare, så vi snackade igenom hur vi kunde göra det på bästa sätt… men vi har aldrig repat…
TONY: Skriver ni en låtlista innan ni kör live?
PROMOE: Ja, det gör vi innan spelningen. Ibland har Mange kvar nån gammal låtlista som ligger i hans skivväska, hehehe… de andra gillar som fan att köra gamla låtlistor, jag vill egentligen ha en ny för varje show… Jag brukar vilja anpassa det efter var vi spelar, beroende på vilken publik vi har… om det är ung publik, klubbpublik, politisk publik…
TONY: Ni har rätt så mycket fans i olika läger…
PROMOE: Jag tror det. Det gillar jag… vi har ju mycket ung publik, men jag tror att vi har en del äldre också… det är bra. Folk som inte ens tycker att de är hiphoppare, men som kan gilla LoopTroop ändå…
TONY: Att punkarna, reclaimarna och anarkisterna lyssnar på Loop Troop har ju mycket att göra med dig; ditt utseende, dina uttalanden, dina texter…
PROMOE: Kanske det…
TONY: Fan, det är svårt att göra en intervju samtidigt som man spelar schack…
PROMOE: Mmm… men coolt!
TONY: Ni repar aldrig, alltså? Hur vet ni när den andra ska in och när ni ska fylla på och så?
PROMOE: I och med att vi kör så ofta så har vi lärt oss var de andra behöver andas… och när vi tittar på varandra så ser man på kroppsspråket när någon håller på och viker sig, hehehe…
TONY: Du kan Tommys och Mattias rhymes…
PROMOE: Ja… jag skulle kanske inte kunna köra dom helt själv, men jag kan fylla i rätt lätt…
TONY: Jag sitter och tänker på var man har hittat dig förutom hos Loop Troop, Sedlighetsroteln och på det egna materialet… Du är med på en låt med Organismen och Seron på en kassett…
PROMOE: ”Här ligger ett hund begravet”, hehehe… Tommy är med på den också…
TONY: Och så är du med på Scoob Rocks album…
PROMOE: Ja.
TONY: Och så har du gjort något på en gammal Headtag-EP…
PROMOE: Jaaa… Headtag har jag känt ganska länge, faktiskt… vi träffades i Malmö. Jag gillar att samarbeta med mycket olika folk.
TONY: Är du nöjd med allt du gjort? Vad är du stolt över idag? Vad skulle du sätta samman på en Promoe Greatest Hits?
PROMOE: Om jag skulle sätta samman nåt sånt, så skulle jag antagligen göra det för nån annan, för själv är jag ganska trött på våra låtar, vi kör dom så jävla ofta live…
TONY: Spelar ni era gamla låtar ofta?
PROMOE: ”Palme” brukar vi köra… och så ropar de alltid efter ”Spraycan Stories”, men jag tycker den är så svår att komma ihåg, den är så lång. Fast ibland kör vi den…
TONY: Ni spelade in era första prylar här i Malmö, eller hur?
PROMOE: Yep. ”Fuck A Record Deal” är inspelad i Malmö. Hos Erase, han bodde vid Möllan då. Vi tryckte den i trehundra exemplar och sålde den bland annat på Fonk… Jag kommer ihåg att det var under samma period som ”Lifestress” kom ut… fan vad jag var impad av Timbuk då, alltså. Det är kul, jag brukar tänka på det ibland… nu gör vi låtar ihop, men då… jag såg honom live på nån nation i Lund och han var helt grym, helt otrolig.
TONY: Hur pass viktig har Jason varit för din utveckling?
PROMOE: Jävligt viktig. När vi spelade in ”Naked Lunch” tillsammans så var det första gången i hela min skrivkarriär som jag skrev i studion. Innan dess hade jag alltid haft mina texter helt klara. Då var jag jävligt nervös, jag såg upp till honom, jag tyckte att det var en otroligt viktig låt. Men det gick bra och sen dess har vi gjort en massa experiment i själva skrivandet. Som jag aldrig har gjort förut, varken själv eller tillsammans med Loop Troop. Vi försöker hela tiden hitta nya sätt att skriva. Vi är en bra kombination.
TONY: Vilken är din favorit bland alla Loop Troop-låtar?
PROMOE: Jag har alltid gillat ”Thief”… men mest för musiken och det är ju inte jag som gjort den, hehehe… Den är egentligen mycket äldre än man kan tro, den började jag skriva två och ett halvt år innan den spelades in… men den ändrade karaktär efterhand. Fast oftast lever jag jävligt mycket i det senaste. Jag är skitnöjd med den plattan jag gjort nu, men snart kommer jag att gå vidare från det också…
TONY: Ni kommer att spela låtar från din platta ute?
PROMOE: Det kommer att bli jättemycket av det där nu i sommar. Även såna grejer som inte de andra är med på. Jag vet inte om de har något emot det, jag tror inte det. Det kommer ju ändå att bli som en Loop Troop-show, fast jag rappar lite mer. Jag har ju haft sololåtar förut, som vi har kört… men det kommer att bli mer nu. Fast det är bara under en period nu i sommar och i höst, sen kommer vi att göra en ny Loop Troop-platta…
TONY: Jag vill höra ”Big In Japan” live…
PROMOE: Ja, den kommer vi att köra… den är ju gjuten! ”Money” och ”Yes Ayah” likaså… men även en del av solospåren: ”Prime Time” och ”Government Music”… fast jag undrar hur just den refrängen ska funka live, jag la ju jävligt många röster… på instrumentalen finns det ingen röst… man får väl fuska lite, kanske…
TONY: Är det lånat från Goodie Mob där?
PROMOE: Det tror jag inte. Det är Måns som har gjort den. Han har väl bara samplat nån tangogrej… fast det påminner lite grand om det, det har du rätt i…
TONY: Det är Mange som har mixat plattan?
PROMOE: Ja, det skulle han aldrig låta någon annan göra. Han är så seriös. Men det är därför det blir så bra också. Det är en helt annan vibb när vi spelar in än när vi spelar in med Break Mecanix. De tar jävligt mycket lättare på saker och ting. Man får ett annat resultat, men man har jävligt kul. Det är inte alltid så kul när vi spelar in Loop Troop-grejer. Det blir inte samma liv och energi som när vi kör live. Vi har ofta lyckats döda stämningar, hehehe… det är nånting jag tänker mycket på att vi ska ändra till kommande projekt.
TONY: Hur ändrar du på det?
PROMOE: Genom att ha jävligt mycket mer positiv inställning till allting. Så att man vet att man får den bästa tagningen, den bästa känslan.
TONY: Gillar du studiojobbet?
PROMOE: Ja. Jag gillar alla delar av alltihop. Jag gillar att skriva, köra live, spela in…
TONY: Du gillar att skriva säljblad om dig själv…
PROMOE: Hehehe… njaaa, det här är ju en ny bit som har kommit. Jag har gjort så mycket mer på den här skivan, det har tillkommit en bizznizz-bit som jag kanske gärna skulle vara utan. Men å andra sidan: då måste jag ha nån annan som ska göra det och då ska de ha en massa pengar för det… Men det känns jävligt bra att jag valde att stå själv som skivbolag. Och sen använda Playground som distributör. Det jag vill är ju det klassiska: att min platta ska finnas ute i affärerna… det är det viktiga.
TONY: Känner du att det är dags att lämna Sverige nu?
PROMOE: Vi kommer alltid att älska att spela i Sverige, självklart. Jag tycker publiken är skitkul. Men visst: ska vi kunna leva på det så måste vi ha en större publik. Marknaden för engelskspråkig hård hiphop i Sverige är inte så jävla stor.
TONY: Du är stolt över ditt album?
PROMOE: Ja…
TONY: Du borde vara det.
PROMOE: Jomen, jag är det. Jag är nöjd med alla låtarna; texterna och produktionen. Och att jag har bekostat inspelningarna och all promotion.
TONY: Hur länge har du arbetat med plattan?
PROMOE: Allting är inspelat efter Loop Troop-albumet. Det är inga gamla låtar som legat kvar. När släppte vi Loop Troop-plattan? I april ifjol… det är en platta per år, det ska man klara. Det är väl normalt. Det är ju inget Sizzla-tempo, hehehe… Fast Måns och Jason var ju skitsugna på att min och Jasons platta skulle komma ut redan nu till hösten; det tycker jag är för tidigt. Då hinner jag inte promota den här plattan och köra tillräckligt många shower…
TONY: Du skriver mycket?
PROMOE: Jag känner inte att jag skriver så jävla mycket ändå.
TONY: Jämfört med Kashal-Tee då…
PROMOE: Hehehe…
TONY: Berätta hur du skriver…
PROMOE: Förut, när jag var yngre, så fick jag ångest om jag inte skrev en vers om dan… så känner jag inte alls nu, jag skriver inte på samma sätt, jag skriver låtar, inte verser… Men nu kan det gå skitlång tid innan jag skriver en låt. Sen kan vi göra Sedlighetsroteln-EP:s på två dar, hehehe…
TONY: Skriver ni texterna till Sedlighetsroteln i studion?
PROMOE: Ja. Det är skitkul att skriva Sedlighetsroteln-texter. Det blir helt annat också när man skriver på svenska. Då sitter vi ett helt gäng och ”Åhh, lyssna på det här rimmet!”… Så gör vi aldrig när vi skriver på engelska, inte ens jag och Jason gör så. Det är liksom inte lika seriöst på svenska, och då blir det lättare…
TONY: Om vi pratar lite politik… du sa innan när vi käkade att du vet att du är motsägelsefull när det gäller det politiska budskapet i dina texter…
PROMOE: Ja… vafan… jag är ju människa.
TONY: Det stör dig inte?
PROMOE: Nej. Jag går ju inte runt och stör mig på mig själv, hehehe… Jag är ju rätt van; jag har känt mig ganska länge, hehehe… Jag vet ofta vad jag har haft för anledning att säga ditten och datten. Men för folk som inte vet varför, så kanske det framstår som motsägelsefullt. Men sen är jag inte så jävla påläst heller… jag har lite uppfattningar om saker och ting, men jag har inte så mycket fakta att backa det med. Jag blir ju ofta anklagad för att vara flumanarkist och inte seriös… Och det är väl så, vi kastar ju bara ur oss slagord…
TONY: Du är alltså dåligt påläst? Man får annars en känsla av att du läser mycket?
PROMOE: Jag läser nästan ingenting. Jag har gjort det en del… men jag blir så trött av att läsa, börjar tänka på annat. Jag har svårt att koncentrera mig…
TONY: Sist jag träffade dig hade du Bradburys Fahrenheit 451 i ryggsäcken…
PROMOE: Ja, just det… men det var för att vi ska göra en låt om den, hehehe… Jag lyssnar mycket hellre på musik eller ser en film, faktiskt. Då behöver jag inte anstränga mig; jag är lat. Som fan. Det är en dålig egenskap… men det är rätt skönt också, hehehe…
TONY: Promoe är lat…
PROMOE: Det kan ni köra som överskrift, hehehe…
TONY: Kommer orden lätt för dig när du skriver?
PROMOE: Ja, på ett sätt gör de det. Jag har skrivit skitmycket och det har aldrig känts jobbigt. Det har alltid varit kul att skriva. Jag har funderat mycket på hur jag ska skriva också.
TONY: Du låter väldigt analytisk? Som om Mårten kan sitta och betrakta Promoes skrivande…
PROMOE: Ja, fast det har jag inte kunnat förrän ganska nyligen. Förut kunde jag inte styra min skrivandeprocess, det kan jag idag.
TONY: Du vet att du är bra? Du vet att du är jävligt bra?
PROMOE: Ja. Men jag tycker att jag kan bli bättre…
TONY: Och du inser att plattan du släpper nu är krämen av svensk hiphop? Att vi sätter ribban högre än vi nånsin gjort innan?
PROMOE: Jaaa… jag är rätt nära plattan just nu, så det är svårt att göra sådana uttalanden… men det är klart, Sverige, det har ju inte släppts så mycket engelskspråkig hiphop här. Men visst, det är en fin liten platta, den är bra, hehehe…

VI SITTER OCH SNACKAR ett tag till. Men vi ska upp tidigt på morgonen och plåta Jesus-bilderna nere på Ribersborgs-stranden så vi går och slaggar rätt snart. Promoe sover högst uppe på vinden. Han hinner bli imponerad av min lilla filmsamling innan han somnar.
Morgonen efter påstår han att han sovit gott. Jag fixar frukost därnere i köket medan han duschar. Oskar dyker upp med kors, törnekrona och kamera.
Jag intervjuade Fredrik Strage för Kvällsposten i samma veva som hans bok kom ut och på frågan varför han skrivit Mikrofonkåt så svarade han: ”Det finns popstjärnor på den svenska hiphopscenen som är mer karismatiska än Thåström var 1979. Jag menar, jag bryr mig om vad Promoe äter till frukost. Han är en popstjärna”.
OK. Här kommer det: havregrynsgröt med en matsked honung i. Ingen mjölk. Inget socker. Bara den där klicken honung. Som dessutom bereder honom stora kval i hans vegan-filosofi. Det är det stora diskussionsämnet över frukosten: är honung verkligen animalisk föda? Kan man räkna bi till djur? Är det inte, typ, insekter?