Smartalec är ett ganska bra bandnamn. Det är liten risk att det redan är taget eftersom många inte ens vet vad det betyder. Många tror rentav att det både ska skrivas och uttalas “Smart Alec”. Men om man slår i en engelsksvensk ordlista ser man att “smartalec” faktiskt är ett ord och det betyder “viktigpetter, stropp, besser-wisser”. Snart kommer kanske fler att känna till både bandets existens, hur namnet ska uttalas och vad det betyder.

Smartalecs första demo Good luck, Mr Gorsky fick en hel del uppmärksamhet. Framför allt i radio, där bandet förekommit i både Musikjournalen och P3 Demo ett flertal gånger. Det finns även flera skivbolag och förlag som visat intresse för bandets musik. Ett intresse som i princip har hållt i sig även efter den andra demon Speakandspell.
Jag träffar gitarristen Micke Fant, sångerskan Manuela Bianca (som f.ö. är amerikanska), trummisen Marcel Strub och basisten Jonas Mattsson — organisten Jan Löwgren saknas vid intervjun — efter deras spelning på Hultsfredsfestivalens demo-scen. Jag undrar vilka skivbolag som visat intresse för dem, men de vill inte gå närmare in på vilka de är och hur pass intresserade de är. Ingenting är bestämt ännu så Smartalec väljer att ligga lågt.

Micke Fant är den som skriver texterna och gör grunderna till bandets later som sedan görs klara i replokalen. Han beskriver bandets musik på följande vis:
— Fläskig partyrock. Svängig mods-shuffle-rock. Förfestmusik, helt enkelt.

En beskrivning jag tycker är ganska träffande. Det handlar kanske inte om någon nyskapande musik (och det handlar inte heller om synthpop vilket man kanske kan förledas att tro av titeln på den andra demokassetten), men de representerar ett sound som de är ganska ensamma om i Sverige för tillfället. Och det svänger något oerhört, både på kassett och live. De har dessutom en stor tillgång i Bianca, som med sin starka röst och scennärvaro gör att det verkar som att hon inte gjort annat än uppträtt live.
Det har gått drygt ett år sedan Micke och Jonas bildade bandet. Mickes och Jans gamla band Crescent Venus har slumrat till. Övriga Smartalec-medlemmar plockades in efter hand. Efter att Marcel kommit med i bandet gällde det att hitta en sångerska. De testade några stycken men de var antingen för blyga eller gick in för det för hårt. Jonas berättar:
— Vi hade ganska höga förväntningar. De sångare vi testade kändes helt enkelt inte rätt. Så började Bianca samtala med Marcel under en av våra repetitioner. Hon tog mikrofonen och började sjunga. Resten är historia som det brukar heta.

Och, som sagt det har gått bra för Smartalec. Micke berättar dock att han inte är helt förvånad över den uppmärksamhet de fått:
— Jag hade nästan planerat det från början. Jag har spelat i band så länge och segat på och ingenting har hänt. Saker har runnit ut i sanden osv. Då tänkte jag att nu får man hitta på något som svänger och som folk är med på från början — inga flummerier. Det var menat att vara utåtriktat och publiktillvänt, förfestmusik som folk kan supa till och ha riktigt kul till. Det är så mycket pretentiös, pompös gråtpop nu. Det räcker med det. Vi kör lite sjysst boogie-sväng istället.
— Förhoppningsvis lyssnar man på vår musik när man är glad, eller när man vill bli gladare, fyller Jonas i.
En sak som Smartalec är lite irriterade över är att de ofta blir jämförda med No Doubt (!). I en festivaltidning om Hultsfredsfestivalen stod det “No Doubt goes rock” om Smartalec. Bianca tycker helt förståeligt inte om det:
— De jämför oss på grund av en enda låt — Snap, som är en baktaktslåt. Och de tycker jag låter som Gwen Stefani vilket inte stämmer. Det är inte min röst och inte låten i sig, utan blandningen av de båda som gör att de skriver sådant. Utan den hade ingen tyckt vi lät som de. I Sverige måste alla jämföras med någon. OK, vi har några låtar som kanske kan jämföras med någon annan artist, men ingen skulle ju gilla oss om vi lät exakt som någon annan.

Smartalec har även blivit jämförda med Devo och The Jam, något de tycker är minst lika märkligt. De framhåller dock, med ett leende på läpparna, att det skulle vara kul om någon jämförde dem med B 52’s.

Inför framtiden är det klart (vid intervjutillfället /red.) att även Emmabodafestivalens publik kommer få ta del av Smartalecs sväng. Innan detta ska de gå in i Brainpool-medlemmen Christoffer Lundqvists studio och spela in låtar som ska resultera i ytterligare en demokassett, som de hoppas ska leda till ett förlagskontrakt.
Micke hävdar att vissa nya låtar har mer funkigt sound än de äldre, men att det fortfarande kommer att låta Smartalec om dem. Utöver detta är inget planerat men, som sagt, bandet har fått mycket uppmärksamhet och framtiden ser ganska ljus ut.