Den svenska garagerocken är inte död! Den bara luktar lite konstigt… Minns ni grupper som Nomads, Stomachmouths, Shoutless, Creeps med flera??? Vart tog de vägen? Vad var det som hände? Vissa håller på än men det stora flertalet, själva rörelsen, ebbade ut och många grupper föll i glömska.
The Undertakers kommer väl några av er ihåg? De lever kvar under namnet Cashflaggs och kör på i samma stil, i samma gamla hederliga stil…
Gitarristen Lennart Modig höll upp ett tag för ett år sedan för att han var så ”trött på hela skiten”. Basisten Belo (Bengt Olsson) var borta under en 1-årsperiod innan dess. Jerry (Jari Välitalo) hade också en tids frånvaro för ett par år sedan. Men alla har kommit tillbaka, det har tydligen varit svårt att slita sig och de verkar trivas så bra med varandra att någon annan grupp kan de inte tänka sig att spela med. De har tillsammans hållt på i stort sett 6 år med samma sättning och 1985 kom garagevågen och The Undertakers fick sitt ”genombrott” tack vare en mini-LP utgiven på det Amerikanska skivbolaget Midnight Records. Plattan gjordes på två demo-kassetter för att få ut den så fort och billigt som det var möjligt. Ingen produktion, inget arrangemang eller något annat genomtänkt, utan bara ut med skiten… plattan lät ju också därefter men blev trots detta en relativ säljframgång, svensk garagerock var ju inne…
The Undertakers fick vind i seglen och skaffade sig en folkabuss och gav sig ut på småturnéer runt om i landet.
Men vad hände sen? Tiden gick och ingen ny skiva kom, och när ingen ny skiva kom blev det färre spelningar. Så grabbarna fann det lika gott att sälja sin folkabuss, deras bokningsfirma ville inte längre ha dem. Så har det gått neråt i varv ända tills idag, men de repar på lika tappert om än kanske mindre regelbundet än under storhetsperioden. Repningarna ligger på ungefär 2-3 gånger varje månad. Ironiskt nog gjorde de sin bästa inspelning efter att plattan kommit ut samma höst 1985. Låtarna var ”Bad bad boy”, ”Rolling down”, ”My reward” och ”Evil things”. Ni som har mini-LP’n ”The greatest stories ever told”, kan gömma den nånstans. Det var så här Undertakers lät på riktigt! Men Midnight Records sket ju i den (och alla andra bolag gjorde detsamma). Cashflaggs som de numera alltså heter hävdar med bestämdhet att de flesta skivbolag, särskilt svenska, är urusla och inte vet ett dugg om vad musik handlar om. Kan det då gå att få igång en etablerad undergroundscen i det här landet? Det går nog inte, alla band vill ju bli stora och band som blir alltför stora brukar oftast bli dåliga enligt Lennart i bandet… Sylve (Sylvester Borgemo – Sång) säger att första och andra LP-n brukar vara bra, på den tredje börjar det att märkas en förändring och på den fjärde så smäller det till och blir skitdåligt…
Jag frågar om de själva skulle klara av att hantera ”den stora framgången”, men den frågan avfärdar de som alltför ”hypotetisk”…
Har då Cashflaggs någon ny ”hit” pågång?
(Lennart) — Jag hade väl en pågång förut men den rann ut i sanden, det blir aldrig som man tänkt sig, man kan ha en bra låt pågång men sen när alla ska spela den på repningen blir det bara skit.
Men ven gör då låtarna?
(Jerry) — Vi gör dom tillsammans!
(Sylve) — Gör vi?
(Jerry) — Fast det var ju länge sen sist…
Tycker ni att det är någon uppoffring att spela i ett rockband?
(Jerry) — Nää, det är en hobby precis som vad som helst vi träffas ett par gånger i månaden och lirar för varandra…
Har solglasögon något på scen att göra?
(Sylve) — Jag har vanliga glasögon så jag har inte haft tillfälle att använda solbrillor, men på senare tid har jag skaffat bågar med mörka korrektionsglas
Har du använt dom då?
— Dom har jag inte kunnat använda för vi har inte haft några spelningar på länge…
Tänker ni fixa fler spelningar nu då?
(Jerry) — Njaa, det finns egentligen ingen motivation till det.
(Sylve) — Snarare är det väl så att det inte finns några direkt roliga ställen att spela på.
CASHFLAGGS hävdar att musikbranschen är en rutten bransch och ingen fattar hur bra dom är. Hade man nåt skivbolag som gav ut deras plattor och en bokningsfirma som fixade spelningar så kunde det vara idé att gå in för det mera, tycker de… Men som det är nu har de inte någon större lust att stå i sin gamla, jävla replokal och harva. Men lugn alla folks… de har hållit på i 6 år nu och håller säkert på lika länge till.
THE CASHFLAGGS AUDIOGRAFI:
(Som The Undertakers):
The greatest stories ever told (Midnight records MIR 115)
My world is painted blue och Movin’ on (Samlings-LP’n Raw Cuts vol.6 / 1986)
Bad bad boy och Rolling down (Samlingskassetten The Moon Has Blown Up! utgiven av Ett Noll Ett 1986)
What Goes On (Samlingskassetten från fanzinet Straight From The Grooveyard 1986)
(Som The Cashflaggs)
Riverbanks släpps på den aktuella samlings-LP’n ”Life is a joke” som planeras att ges ut i början på nästa år från Delicious Goldfish Records/Rainbow Music.
Kontakta Cashflaggs på adressen c/o Lennart Modig, Fredsgatan 19, 302 46 Halmstad
Lämna ett svar