FLESHCRAWL
Impurity
BLACK MARK

Inför Fleshcrawls andra fullängdare är förnyelsefaktorn i stort sett obefintlig. ”Impurity” är i och för sig lite mindre usel än vad förstlingen ”Descend Into The Absurd” var, men vad hjälper det när plattan ändå bara känns som en tröttsam pastisch på alla de dödsmetallband som hade sin storhetstid under tidigt 90-tal (och därefter gick upp i rök)?
Vem sjutton bryr sig om Fleshcrawl anno 1995?