JADES PARLOR
Divining
egen

Killarna ser ut att härstamma från Nelson eller Extreme, men Philadelphia-gruppen Jades Parlor spelar en hybrid av Tears For Fears och U2, med mycket stämningsinlägg. Mer radiovänligt kan det inte bli, och trots att Akasha drar gränsen vid radiomusik tar vi oss an saker som band har skickat av eget bevåg.
”Divining” är redan såld i över tusen exemplar, vilket inte är helt förvånande. Musiken är lätt att ta in, förutsägbar och inte särskilt komplicerad. Många har pekat ut dem som goth, men jag vill inte sträcka mig till det begreppet eftersom jag anser att goth innebär lite mer svårtillgängliga och dystra tongångar än det här.
”I divine, broken mind, let the sun shine through…” sjunger Marc Supsic och Everette B.B., och strax därpå ljuder tredje och sista låten ut, ”Stigmata”, där stränginstrumenten berättar varför så många har dragit in The Cult som en parallell till Jades Parlors repertoar. Men, som sagt, för poppigt för att vara goth och ganska intetsägande i största allmänhet. Musik för eterförstörda musiköron som saknar en egen vilja.