DR. JOHN
In a sentimental mood
(WEA)
****
De flesta känner nog Dr John som en mystisk figur med kunskap om både voodoo och den unika New Orleans-musiken med avig rytm och rullande piano. Men som de flesta duktiga musiker är Dr John mångsidigare än så. Han har de senaste åren gjort två bitvis briljanta instrumentalplattor med standardlåtar och här tar han steget fullt ut.
Han tackar Ray Charles och Charles Brown på omslaget och man hör tydligt att det är där han har hämtat inspiration. Det är stora, härliga och mäktigt maffiga blås- och stråkarrangemang, och även om han inte har Ray Charles röst (men vem har å andra sidan det?) klär Dr John de här låtarna alldeles utmärkt.
Materialet är sånt som ”Makin whoopee!” (i duett med Rickie Lee Jones), ”Black night”, ”Don’t let the sun catch you cryin'”, ”Candy” och ”More than you know” i eftertänksamt bluesiga och jazziga versioner. Och när han inte sjunger visar Dr John vilken häpnadsväckande pianist han är i Cole Porters ”Love for sale” och Duke Ellingtons titellåt.
Att sen David ”Fathead” Newman (som spelade i Ray Charles klassiska orkester) kommer in och blåser ett sagolikt saxsolo i ”Candy” är liksom bara som det ska.
Lämna ett svar