K.D. LANG & THE RECLINES
Absolute torch and twang
(Sire)
***

Det blir alltid problem när frontfiguren är bättre än bandet han/hon leder eller är medlem i (det kommer snart Edie Brickell att få erfara).
På scen är k d lang & the reclines en himlastörtande blandning country, rock och galenskap; en mix av Patsy Cline, Elvis Presley och Monty Python. På skiva fungerar detta sällan. Första LP:n, kanadensiska ”A truly western experience” var, om inte annat, pigg och entusiastisk. Då han saknar humor misslyckades Dave Edmunds med den andra, ”Angel with a lariat” (även om k d sjunger lysande i vissa låtar). För den tredje åkte k d till Nashville och lät Owen Bradley producera ”Shadoweland”, som redan är en modern country-klassiker.
Men här är k d hemma hos reclines och… ja, okej, men inte speciellt spännande. Tvärtom: De STORA balladerna får inte den STORA svepande inramningen och rockarna är fesiga. Dessutom verkar k d sjunga slarvigt; Wynn Stewarts ”Big big love” (som både The Eddys och Nick Lowe gjort bättre versioner av) hinner hon inte ens med i.
Men ”It’s me” har bra ordvändningar, ”Three days” och ”Trail of broken hearts” duger gott och ”Pullin’ back the reins” är alldeles utmärkt.