Det hela startade i Gävle 2001. De då femtonåriga killarna Gustav Jansson och Jonathan Lövstedt bestämde sig för att göra några låtar tillsammans. Med Nitzer Ebb, DAF och andra EBM-band som förebilder körde de igång. Projektet fick namnet Sturm Café.

Idag, fyra år senare, står de med ett skivkontrakt i hamn och arbetar febrilt med att färdigställa debutalbumet. Men vägen dit har varit tuff. Att som unga killar spela 80-talsbody, med sång på tyska, i lilla Gävle är ingen dans på rosor.
— Det är fantastiskt otacksamt, suckar Gustav. De tycker man är dålig och drar paralleller till nazismen. De har alltså ingen aning vad det handlar om överhuvudtaget. När man kommer hit (Göteborg, Reds anm) och spelar kommer det några hundra personer. I Gävle kommer det på sin höjd 30-40.
— Och media uppmärksammar en inte alls när man ligger i synthgenren, menar Jonathan. Det har varit hårdrocksrecensenter som har recenserat oss, då blir det naturligtvis inga högre betyg.

Bandet skrev kontrakt med Progress Productions i september och det var tänkt att debutskivan skulle ha kommit i april. Killarna valde dock att skjuta upp albumet. Vad var det som hände?
— Låtarna var i princip klara, berättar Gustav. Vi hade bokat studion för sånginspelning, men saker kändes inte riktigt rätt. Tidspressen gjorde att vi inte fick till det sound vi ville ha. Så efter lite övervägande bestämde vi oss för att skjuta upp skivsläppet till hösten istället. Vi kände att vårt debutalbum måste vara något vi kan stå för till 100%.

Hur kommer skivan att låta i jämförelse med de livespelningar som publiken lärt känna er genom?
— Det är ju låtarna vi spelar live nu som kommer på albumet i höst, så förhoppningsvis kommer folk att känna igen oss. Fast i studion så är vi lite mer experimentella. Det kommer att bli en minimalistisk och jävligt hård debutskiva, men det utan att vara monoton eller tjatig.

Bandet har redan hunnit med två stora livespelningar i form av Arvikafestivalen förra sommaren och VX i vintras. De som var där lade förmodligen märke till att en tredje person fanns med på scen.
— Vi brukar ha med en kompis som kör videoprojektioner till musiken. Många band kör ju sådant på DVD, men han sköter det live via sin dator. Han kör under temat ”muskelgubbar”: Dolph Lundgren, A-team och liknande. Han är inte synthare, men tycker det är kul att hänga med och träffa en massa underliga människor.

Trots sin unga ålder och korta karriär har bandet redan hunnit med att spela utomlands. Efter att ha gjort lite reklam för sig i Tyskland fick killarna kontakt med två bodyklubbar i landet. Möjligheten öppnade sig att åka ner och spela, dels i Berlin och dels i Dessau i forna Östtyskland. Resan gjorde ett starkt intryck på Sturm Café.
— Vi stannade en vecka i Dessau och umgicks med killarna där, minns Gustav. Det var fan det roligaste vi gjort. Vi fick lära känna deras alkoholvanor och fick gå på alla de tuffaste klubbarna. Dessau är verkligen Mecka om man är ett ”oldschool-bodyband”. Det ligger i gamla Östtyskland, så billigt är det också. Ja, låga priser och hög arbetslöshet! Alla killarna där jobbade som svetsare eller hade inget jobb alls. De var den perfekta bodypubliken!
— Det är mer uppdelat där också, fortsätter Jonathan. Antingen är man synthpopare, eller så lyssnar man på bodysynth. Så det kom bara hardcore-människor på spelningarna. Massor av 100-kiloskillar med bar överkropp som var stökiga på dansgolvet. Det var faktiskt den mest tacksamma publik vi någonsin spelat för. De var också precis den publik vi förväntat oss och hoppats på. Alla fördomar stämde in perfekt.

Ja, att de gillar Tyskland råder det inget tvivel om. Bandet skriver även sina texter på tyska, så jag frågar hur pass bevandrade de egentligen är i språket?
— Sju års tyskstudier är ryggraden, svarar Gustav. Sedan har jag färgats av andra intryck som tyska kamrater, litteratur, musik, filmer osv. Men vi utger oss inte för att vara tyskexperter, utan skriver texter som medvetet är en smula naiva. Ta en låt som ”Die Zombiejäger”. Texten är totalt hjärndöd, men meningen är att man ska se det humoristiska och förstå att det är en flört med Ghostbusters-temat.